Det finns ett gym här i Istanbul som slår allt jag sett i gymväg. Eat your heart out, Daniel Westling. Här är höjdpunkterna:
- Inga medlemskort, du öppnar passergrindarna med ditt handavtryck. Det är så sci-fi att jag var beredd att teckna medlemskap på studs, tills jag kom på att jag inte bor här i Istanbul.
- Levande DJ i gymmet under hela tiden gymmet har öppet. Ingen blandskiva med Scooter, Corona och E-type som går på repeat fyra månader i sträck här inte.
- Backe där man kan träna snowboard och utförsåkning. Sponsrad av J&B.
- Rum för det mesta. Rum för yogautövning, rum för pilatesträning, rum för kampsportsträning och rum för relax.
- Sminkspeglar inne på herrarnas omklädningsrum. Med stolar!
- Små, tvålindränkta skumgummimattor vid alla ingångar. När man trampar på dem tvättas sulorna på skorna så man kan gå in med skor och samvete, bägge rena.
Jag försökte räkna på vad ett sånt gym skulle kosta att driva i Sverige, men tappade intresset när de rörliga kostnaderna passerat 10 miljoner i månaden. Stockholm är Örkeljunga i det här fallet.
Det enda felet med det här stället var deras slogan: “Come to beat!”. Vi diskuterade huruvida det betyder “kom i takt” (“kom” som i “orgasm”) eller “kom till utmattning” (“kom” som i “förflyttning”), men glömde fråga.
