Märkeskonsument

28 november 2006

in marknadsföring och reklam,popkultur

Jag älskar mär­ken. Märken är män­ni­skor­nas mot­sva­rig­het till web­ben 2.0:s system med tag­gar. Märket kan för­stärka — eller för­störa — det bud­skap man sän­der med klä­der och pry­lar. “Det är inte mär­ket som är det vik­tiga …” är shop­ping­ens mot­sva­rig­het till ärke­kly­schan “Utseendet spe­lar ingen roll …”

Jag gil­lar varu­mär­ken som byggs upp med både hjärta och hjärna, som ska­pas av intel­li­genta team och vår­das från alla aspekter.

Jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av bra reklam­fil­mer, som Nikes “A little less gra­vity” och Vodafones “When life calls, don’t miss it”.

Jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av sköna kam­pan­jer som Adidas “Impossible is not­hing” eller Carlsbergs “Probably the best beer in the world”.

Jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av fyn­digt använ­dande av medier, som Shaîs “Sexpacking”, jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad som gör något krång­ligt till något mänsk­ligt, som Apples “Get a mac”, jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av action mar­ke­ting som Gevalias tun­nel­ba­ne­vagn som stack upp ur mar­ken på Norrmalmstorg (ovän­tat besök i praktiken).

Jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av sköna namn­val som “We Are the Superlative Conspiracy”, jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av snygga kata­lo­ger som Franklin & Marshall och varu­mär­kes­bygg­nad i form av snygga butiks­bi­trä­den som Abercrombie & Fitch.

Jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av (rik­tigt) soci­alt ansvars­ta­gande som Levi’s, jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av enga­ge­mang i hjälp­or­ga­ni­sa­tio­ner som Les Mills och Dance4Life, jag gil­lar varu­mär­kes­bygg­nad i form av utma­nande av tabun som RFSU:s refu­se­rade analpluggs­re­klam och jag gil­lar reklam i form av arty weird stuff som Playstation 2:s “The third place”.

Jag gil­lar varu­mär­kes­vård som är med­ve­ten om att det du gör är syno­nymt med ditt varu­märke, som Madonna (anti-tesen i Sverige heter Carola), jag gil­lar varu­mär­kes­vård i form av bril­jant krishan­te­ring som George Michael.

Jag heter Micke och jag är en märkeskonsument.

(Sen finns det reklam som bara är rolig eller bra eller cool utan att bygga varu­mär­ket. Som Hondas fan­tas­tiska “It just works” Enligt histo­rien är denna film inte trick­fil­mad, och det tog runt 500 för­sök att få det hela att snurra.)

  • Ken

    It just works”, men med litt juks? Sjekk bil­hju­lene som får et lite dunk, og akse­le­re­rer oppo­ver. You tell me, er det mulig?

  • Ken

    It just works”, men med litt juks? Sjekk bil­hju­lene som får et lite dunk, og akse­le­re­rer oppo­ver. You tell me, er det mulig?

  • http://www.asiktstorped.se/ Micke

    Ken, det är tyd­li­gen gjort med vik­ter inuti hju­len. De balan­se­rar och när de får en stöt åker vik­ten kor­taste vägen, vil­ket är åt höger, och hju­let ser ut att trotsa tyngdlagen.

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    Ken, det är tyd­li­gen gjort med vik­ter inuti hju­len. De balan­se­rar och när de får en stöt åker vik­ten kor­taste vägen, vil­ket är åt höger, och hju­let ser ut att trotsa tyngdlagen.

Previous post:

Next post:

Bloggportalen.se Creeper