Gaykillar, bögar och livsstilsmagasin

Posted on Jul 15, 2008 in marknadsföring och reklam, totally unstraight

När KING kom ut med sitt första num­mer 2005 hade jag lite för­hopp­ningar på tid­ningen. “Änt­li­gen ett livsstils­ma­ga­sin på svenska utan halvnakna kvin­nor som hete­ro­sex­u­ell kom­pen­sa­tion för läs­ning om mode, groo­ming och skön­het”, tänkte jag.

Jag blev besvi­ken på KING-konceptet redan på tredje sidan i första num­ret. Chefredaktören Per Nilsson outade sig i ledar­spal­ten när han för­sva­rade sitt modeintresse:

[…] Jag var inte bög. Jag var bara sjuk­ligt intres­se­rad av mode och stil. […]

Sedan dess har jag vis­ser­li­gen strö­läst vissa num­mer av KING, men det bästa sät­tet att defi­ni­era mitt för­hål­lande till tid­ningen är med en pastisch på ett av Davids bästa citat: “It’s straight. I don’t do straight.”

När jag för ett tag sen hörde talas om Dorian, ett livsstils­ma­ga­sin för bögar kände jag samma sak som när jag hörde om KING, lite hopp. Det var just från­va­ron av “… och les­biska” eller “HBT” som gav mig hopp. Killar kan inte göra flat-tidningar. Antingen är de bögar och där­med oin­tres­se­rade, eller straighta och där­med fixerade.

Men det fanns några moln på tid­nings­him­len:
Looking for Messiah gav lite off-hand en iro­nisk och väl­för­tjänt bit­chslap till Dorians första omskriv­ning i svensk media. Det är knap­past fla­tor, bisex­u­ella eller trans­per­so­ner som bär QX. Nu är för­mod­li­gen Benjamin Falk så smart att han fat­tar det, och vill inte gå i öppen kon­flikt med QX innan Dorian eta­ble­rat sig. Fint så.

Ett grå­are moln är Benjamin Falks benäm­ning av mål­grup­pen:

Vår mål­grupp är early adop­ters, gay­kil­lar i men­tal ålder på 20–45.

Gaykillar är ett ängs­ligt ord för bögar. En ängs­lig chefre­dak­tör för ett glossy livsstils­ma­ga­sin? Per Nilsson och KING all over again.

Samtidigt finns för­lå­tande drag, som Dorians sajt. Den är vad jag för­vän­tar mig av en pre-lanseringssajt för ett glossy livsstils­ma­ga­sin, möj­li­gen med untan­ta­get att det är lite väl myc­ket del­fin­kil­lar som model­ler. Men hey, jag är inte över­dri­vet krä­sen. Kan jag inte få både Innocent och Ben & Jerry’s så nöjer jag mig med det ena.

Totalt sett stod Dorian på plus. Imperfekt, där­för att Dorians 071-nummer-möter-Veckorevyn-inspirerade reklam­film är lika smick­rande som en out­fit bestå­ende enbart av tub­soc­kor, foppa-tofflor och en mid­je­väska i brunt fejkskinn:

Hur som helst kom­mer tid­ningen ut på tis­dag nästa vecka. Planerar du att besöka Pride och inte vill betala fullt pris för den så gis­sar jag på gra­tis, eller i alla fall bil­li­gare, exem­plar i Pride Park.

Andras blog­gin­lägg om , , , , , ,

  • Daniel

    En snabb kom­men­tar: “Dårian”. Bara det utta­let för att jag ald­rig ens kom­mer bläddra i tid­ningen, än mindre att jag skyr pretto pun­li­ka­tio­ner som beskrivs som “livsstils­ma­ga­sin” som pes­ten. Få saker är mer osex­iga lektyrvis.

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    @Daniel: Haha. Jag tänkte inte ens på att spea­kern säger “Dårian” och inte “Dorian”. Dår-Ian skall bli dess nya smek­namn om den är lika dålig som reklamen.

    Jag gil­lar glossy maga­sin för övrigt, så länge de inte inne­hål­ler vajay­jays eller boobies.

  • http://orchidpussy.blogspot.com Elin J

    Det som gör mig för­bryl­lad med Dorian är det till synes helt omo­ti­ve­rade Rolling Stone-R:et. WHY?