Rubriken på det här inlägget är andra av två steg som skulle kunna förhindra Fredrick Federley från att användas som skolexempel på hur ett varumärke på ett par dagar kan gå från haussat till nedbajsat.
Låt mig analysera situationen:
Det finns få personer som är så mycket persona non grata som Fredrick Federley och Annie Johansson idag. Det unika är att besvikelsen inte kan avfärdas som politiska meningsmotståndare, då de flesta hör hemma i det blå lägret. I skrivande stund har Fredrick Federleys blogginlägg, där han deklarerar att FRA-kompromissen är “Ett stort steg framåt”, 673 kommentarer. Det är tredubbelt fler kommentarer än Fredrick någonsin fått tidigare, och en förkrossande majoritet är besvikna, arga och ledsna personer som tidigare trott på Fredrick.
Ur Fredrick Federleys presentation på nätcommunityt Qruiser:
Är otroligt lojal med mina vänner och ställer upp på de sätt jag kan. Men vänskap bygger på förtroende och brutna sådana gör att man hamnar långt ut i de mer ovänskapliga ödemarkerna.
Det är svårt att missa ironin när denna presentation clashar med verkligheten just nu. En annan som befinner sig i samma ödemarker, utan karta och kompass, är partikollegan Annie Johansson. Även hon fått många kommentarer på sitt blogginlägg där hon gör ett tappert försök att hålla skenet uppe, samtidigt som hon försöker smita in i värmen under Camilla Lindbergs hjältegloria. Tyvärr lyckas hon inte. Tonen är inte lika hård som hos Federley, men kontentan av kommenterarna densamma.
Då har jag inte räknat med de otaliga blogginlägg de senaste dagarna, som uttrycker i stort sett samma sak: Fredrick och Annie ses som förrädare vars liberalism kan köpas för 30 silverpenningar.
Det har från olika håll gjorts försök att gjuta olja på vågorna, vilket dock inte har fungerat. Det är intressant att notera att de enda som ifrågasätter besvikelsen över JA-rösten från Federley och Johansson själva är aktiva — och därmed hoppas på en karriär — inom Centerpartiet eller CUF. De två mest framträdande är Johan Pettersson, vice förbundsordförande i CUF och Johan Lundgren, kommunkretsordförande för Centerpartiet i Linköping.
Besvikelsen är alltså påtaglig, och det värsta är att den kommer från gräsrötter i Alliansen. Jag är övertygad att en opinionsundersökning just nu skulle visa att Alliansen backat ganska kraftigt, och att Centern är det parti som tappat flest röstare. Att Centerpartiets kommunikationschef Lena Forsman försöker tysta kritiska röster som Richard Slätt (vilket för övrigt analyseras på ett bra sätt av Isobel) är bara ännu en spik i kistan för Centerpartiets liberala image. Vilken väljarbas Centerpartiet nu ska rikta sig mot är oklart. Den framgångsrika Stureplanscentern har i och med Centerpartiets — med Federley och Johansson i spetsen — agerande ingen som helst trovärdighet kvar.
Vid nästa val kommer Fredrick och Annie att vara obekväma för partiet. Jag blir inte förvånad om de innan valet “väljer” en alternativ karriär, offiellt saknade av partiet, inofficiellt utknuffade som vore de leprasjuka. Hur Fredrick och Annie än vänder på sig har de rumpan, liksom den politiska karriären, bakom sig. Men det finns ett litet halmstrå som kan visa sig tillräckligt starkt:
Att blotta halsen fullständigt. Jag tror nämligen att människor som vågar erkänna att det blev galet och gör ett uppriktigt försök att rätta till det kan få förlåtelse hos de flesta. Det krävs mycket mod att göra så.
Steg ett: Erkänn att det här var ett av ditt livs största misstag
Erkänn att du är människa. Det funkade att sjunga “there’s nothing here but flesh and bones” för George Michael när han hade åkt fast för att ha raggat på en polis i en publik toalett, det kommer att funka i det här fallet med. I extremt stressade situationer kan man göra misstag, och ingen tvivlar på att alla potentiella nej-sägare utsattes för stress dagarna innan omröstningen.
Steg två: Motionera om att dra tillbaka FRA-lagen
Här kan man säkert säga “men man gör inte så, praxis är att …” och komma med invändningar över hur det fungerar i praktiken. Frågan är dock inte vad praxis är. Det är görbart, och Fredrick och Annie behöver bara sträcka ut handen till Birgitta, Camilla, Karl och några andra så har man förhoppningsvis en majoritet tillsammans med oppositionen.
Efter det här har Fredrick och Annie förmodligen ingen politisk karriär inom något av de etablerade partierna efter 2010, men det kommer de inte att ha om de fortsätter på den inslagna linjen heller. Däremot kommer de att kunna gå ut från Riksdagen med rak rygg och en stabil grund att bygga vidare på.
Till Björn på Bloggen Bengt och andra liberala centerpartister har jag bara ett råd: hitta ett nytt parti. Det kommer att dröja länge innan “Centerpartist” och “liberal” kommer att kunna användas i samma mening utan en negation mellan. Att påstå att man kan reformera partiet inifrån är ungefär som att tro att en förkrossande väljaropinion kan stoppa en maktfullkomlig regering.
Andras blogginlägg om lex orwell, fra-lagen, fra, fredrick federley, annie johansson, demokrati, pr, katastrofhantering
Pingback: Rick Falkvinge (pp) » Blog Archive » Äckligt hyckleri hos Centern