Bloggetik: rätta eller radera?

27 juni 2006

in bloggar

Johan, kil­len bakom några av de bästa blogg­por­ta­lerna i Sverige (Intressant.se, Knuff.se, Bloggar.se mfl), skri­ver i en intres­sant post­ning om ett inlägg som för­svann från SvD-bloggens flöde och fram­sida när det visat sig att inläg­get varit fel­ak­tigt. Johan skri­ver att det är van­ligt bete­ende i bloggo­sfä­ren att radera inlägg istäl­let för att rätta dem, vil­ket jag rea­ge­rar över. Inte över att det för­hål­ler sig så, för Johan har säkert rätt, men över att det har bli­vit kutym att göra så.

Betaalfa skri­ver att det ju är upp till blog­ga­ren, då hen äger blog­gen i fråga, men att frå­gan är väl värd att filo­so­fera kring.

Jag tyc­ker abso­lut att det här är en dis­kus­sion som är värd att ta. Det går inte att radera en arti­kel ur går­da­gens pap­pers­tid­ning, men det går att radera går­da­gens arti­kel ur en blogg. I Sverige har ju kvälls– och dags­tid­ning­arna satt ett kli­mat där rät­tel­ser ses som något pin­samt och tro­vär­dig­hets­sän­kande. Metro är mig veter­li­gen den enda tid­ning som går mot ström­men och fak­tiskt pub­li­ce­rar “Dagens rät­tel­ser” varje dag, även om det inte finns något att rap­por­tera. Jag tyc­ker per­son­li­gen att Metros tro­vär­dig­het ökade i och med det, och sam­ti­digt sänkte tro­vär­dig­he­ten något för de tid­ningar som inte följde efter (fram­förallt då kon­kur­ren­ten Stockholm City).

Samma appli­ce­rar för mig på blog­gar. Skulle jag komma på en blog­gare som har rade­rat ett inlägg för att skyla över ett fel eller ett miss­tag så skulle mitt för­tro­ende för blog­ga­ren i fråga sjunka snab­bare än Ludmilas popu­la­ri­tet efter dopings­kan­da­len. Först tänkte jag att det såklart beror på vil­ken typ av blogg det hand­lar om — att blog­gar av mer per­son­lig dag­bokska­rak­tär skulle tappa mindre för­tro­ende än nischade bransch­blog­gar — men det stäm­mer inte rik­tigt. En blogg av per­son­lig karak­tär skulle i allra högsta grad tappa en del av sitt värde som “varu­märke” om något sånt upp­da­ga­des. Det här kny­ter lite an till fun­de­ring­arna kring blog­ga­res per­son­liga varu­mär­ken som Niklas på Deep|Edition hade.

Jag tyc­ker att man abso­lut får rätta, men man ska vara tyd­lig med att inläg­get har upp­da­te­rats och med vad. Att rätta och låt­sas som ingen­ting är bara snäp­pet bättre än radera, och de är bägge dåliga alter­na­tiv. Har någon hun­nit läsa inläg­get och kanske till och med skriva om det så finns det spår man själv inte kan påverka.

Vad säger du? Om du skulle ha pub­li­ce­rat ett inlägg som sen visar sig vara åt hel­vete fel, hur skulle du göra? Och hur skulle du påver­kas om du kom på att en blog­gare rade­rade inlägg istäl­let för att rätta?

Andra blog­gar om: , , ,

  • http://deepedition.com N|.

    Metro valde att göra det i rent varumärkesstrategiskt syfte — att posi­tio­nera upp sig frÃ¥n skräp till bou­le­vard. Problemet är väl mest att det fort­fa­rande är rätt skräpaktigt — bÃ¥de bild­ligt och bok­stav­ligt — runt Metro. Jag rade­rar inlägg — inte för att de är fel (för jag har ald­rig fel ;)) utan för att de känns ogenomtänkta. Oftast är det nÃ¥got som hänt, jag skri­ver halvkvädna ord och Ã¥ngrar mig sedan. Det tyc­ker jag man har rätt till.

  • http://deepedition.com/ N|.

    Metro valde att göra det i rent varumärkesstrategiskt syfte — att posi­tio­nera upp sig frÃ¥n skräp till bou­le­vard. Problemet är väl mest att det fort­fa­rande är rätt skräpaktigt — bÃ¥de bild­ligt och bok­stav­ligt — runt Metro. Jag rade­rar inlägg — inte för att de är fel (för jag har ald­rig fel ;)) utan för att de känns ogenomtänkta. Oftast är det nÃ¥got som hänt, jag skri­ver halvkvädna ord och Ã¥ngrar mig sedan. Det tyc­ker jag man har rätt till.

  • http://www.rolfner.se/ Monica

    HÃ¥ller med N|. Jag har rade­rat inlägg jag tyc­ker är dÃ¥liga, ogenomtänkta och framför allt: Ointressanta. Detta har jag dock inte gjort sÃ¥ länge de stÃ¥r kvar pÃ¥ första sidan, utan nÃ¥n vecka senare. Och endast om de sak­nat kom­men­ta­rer. Jag har beslu­tat mig för att jag har rätt att göra det :-)

    Tror ingen ens märker när det händer. Vilket är väldigt sällan.

  • http://www.rolfner.se Monica

    HÃ¥ller med N|. Jag har rade­rat inlägg jag tyc­ker är dÃ¥liga, ogenomtänkta och framför allt: Ointressanta. Detta har jag dock inte gjort sÃ¥ länge de stÃ¥r kvar pÃ¥ första sidan, utan nÃ¥n vecka senare. Och endast om de sak­nat kom­men­ta­rer. Jag har beslu­tat mig för att jag har rätt att göra det :-)

    Tror ingen ens märker när det händer. Vilket är väldigt sällan.

  • SprÃ¥kpolisen

    Samma appli­ce­rar för mig“
    Hihi… kul uttryck. Första gÃ¥ngen jag läser det pÃ¥ svenska dock ;)

    HÃ¥ller i övrigt med — blog­gar hand­lar om öppen­het och att tro pÃ¥ sina läsare sÃ¥ rättningar är klart bättre än raderingar.

  • SprÃ¥kpolisen

    Samma appli­ce­rar för mig“
    Hihi… kul uttryck. Första gÃ¥ngen jag läser det pÃ¥ svenska dock ;)

    HÃ¥ller i övrigt med — blog­gar hand­lar om öppen­het och att tro pÃ¥ sina läsare sÃ¥ rättningar är klart bättre än raderingar.

  • http://www.aronson.blogspot.com/ Aronson

    Jag tyc­ker det är självklart att man rättar. Absolut inte rade­rar. Det känns bara fegt. Det är ju i stället moget att visa: se, jag hade fel, men nu vet jag bättre.

    Om nÃ¥gon annan rade­rat sin fel­ak­tig­het, är det upp till honom. Det finns dock en viss möjlighet att jag skulle skriva om det i min blogg — att han haft fel men nu rade­rat det (av ren feghet)…

  • http://www.aronson.blogspot.com Aronson

    Jag tyc­ker det är självklart att man rättar. Absolut inte rade­rar. Det känns bara fegt. Det är ju i stället moget att visa: se, jag hade fel, men nu vet jag bättre.

    Om nÃ¥gon annan rade­rat sin fel­ak­tig­het, är det upp till honom. Det finns dock en viss möjlighet att jag skulle skriva om det i min blogg — att han haft fel men nu rade­rat det (av ren feghet)…

  • http://kulturbloggen.com/ RS

    Men en blogg är pÃ¥ nÃ¥got sätt en per­sons var­dags­rum i cybervärlden. Om en per­son, ano­nymt, skri­ver ett myc­ket elakt per­so­nan­grepp i en kom­men­tar, tyc­ker jag det är helt ok att blog­ga­ren ploc­kar bort det. Det gör jag utan dÃ¥ligt sam­vete. Det är ingen mänsklig rättighet att spotta i mitt var­dags­rum och inte att var elak mot mig. Däremot om en per­son i en kom­men­tar tyc­ker tvärtemot mig eller rättar nÃ¥got jag skri­vit fel, det fÃ¥r självklart stÃ¥ kvar. Det är lik­som vit­sen med kom­men­ta­rer, bland annat.
    Men när de är otrev­liga och vid­riga, bort med dem i papperskorgen.

  • http://kulturbloggen.com/ RS

    Men en blogg är pÃ¥ nÃ¥got sätt en per­sons var­dags­rum i cybervärlden. Om en per­son, ano­nymt, skri­ver ett myc­ket elakt per­so­nan­grepp i en kom­men­tar, tyc­ker jag det är helt ok att blog­ga­ren ploc­kar bort det. Det gör jag utan dÃ¥ligt sam­vete. Det är ingen mänsklig rättighet att spotta i mitt var­dags­rum och inte att var elak mot mig. Däremot om en per­son i en kom­men­tar tyc­ker tvärtemot mig eller rättar nÃ¥got jag skri­vit fel, det fÃ¥r självklart stÃ¥ kvar. Det är lik­som vit­sen med kom­men­ta­rer, bland annat.
    Men när de är otrev­liga och vid­riga, bort med dem i papperskorgen.

  • micke

    N|: Ã… ena sidan förstÃ¥r jag hur du menar. Men om du skulle ha gjort ett sÃ¥dant inlägg och nÃ¥gon hun­nit länka till det, hur skulle du förhÃ¥lla dig till det dÃ¥?

    SprÃ¥kpolisen: Shit vil­ken ang­li­cism. När jag först läste din kom­men­tar tänkte jag “haha, vem är det som har skri­vit sÃ¥” och tänkte pÃ¥ nÃ¥gon av kom­men­te­ra­rena innan. Men sen ser jag att det är JAG som gjort det. Jag skäms och skyl­ler pÃ¥ stress och trötthet. Jag hÃ¥ller pÃ¥ och ställer om till Kalifornien-tid redan nu :-)

    Aronson: just sÃ¥ känner jag ocksÃ¥, att det är moget och modigt att visa att “jag hade fel”.

    RS: Jag hÃ¥ller med om att man har full rätt att redi­gera och/eller radera kom­men­ta­rer. Det har jag gjort pÃ¥ den här blog­gen och kom­mer förmodligen fÃ¥ tillfälle att göra det igen. Jag syf­tade främst pÃ¥ blogginlägg (alltsÃ¥ eng­els­kans “posts”).

  • micke

    N|: Ã… ena sidan förstÃ¥r jag hur du menar. Men om du skulle ha gjort ett sÃ¥dant inlägg och nÃ¥gon hun­nit länka till det, hur skulle du förhÃ¥lla dig till det dÃ¥?

    SprÃ¥kpolisen: Shit vil­ken ang­li­cism. När jag först läste din kom­men­tar tänkte jag “haha, vem är det som har skri­vit sÃ¥” och tänkte pÃ¥ nÃ¥gon av kom­men­te­ra­rena innan. Men sen ser jag att det är JAG som gjort det. Jag skäms och skyl­ler pÃ¥ stress och trötthet. Jag hÃ¥ller pÃ¥ och ställer om till Kalifornien-tid redan nu :-)

    Aronson: just sÃ¥ känner jag ocksÃ¥, att det är moget och modigt att visa att “jag hade fel”.

    RS: Jag hÃ¥ller med om att man har full rätt att redi­gera och/eller radera kom­men­ta­rer. Det har jag gjort pÃ¥ den här blog­gen och kom­mer förmodligen fÃ¥ tillfälle att göra det igen. Jag syf­tade främst pÃ¥ blogginlägg (alltsÃ¥ eng­els­kans “posts”).

  • http://www.sannblogg.se/ Stefan

    Bra dis­kus­sion. Jag tyc­ker att ett inlägg ald­rig ska rade­ras. Det man kan göra om nÃ¥got känns fel är att använda över­stryk­ningen. Alternativt att be om ursäkt för nÃ¥got klan­tigt man har sagt eller skri­vit i ett senare inlägg som pekar pÃ¥ inlägget detta hand­lar om.

    Att däremot ge sig pÃ¥ kom­men­ta­rer och tänka sig att radera eller redi­gera dessa är en dödssynd har jag helt nyli­gen fÃ¥tt lära mig av Centerbloggaren Erik Hultin i blog­gen HitOchDit.com.

    Här är mitt inlägg för den som är intresserad.

  • http://www.sannblogg.se Stefan

    Bra dis­kus­sion. Jag tyc­ker att ett inlägg ald­rig ska rade­ras. Det man kan göra om nÃ¥got känns fel är att använda över­stryk­ningen. Alternativt att be om ursäkt för nÃ¥got klan­tigt man har sagt eller skri­vit i ett senare inlägg som pekar pÃ¥ inlägget detta hand­lar om.

    Att däremot ge sig pÃ¥ kom­men­ta­rer och tänka sig att radera eller redi­gera dessa är en dödssynd har jag helt nyli­gen fÃ¥tt lära mig av Centerbloggaren Erik Hultin i blog­gen HitOchDit.com.

    Här är mitt inlägg för den som är intresserad.

  • micke

    Stefan: Jag hÃ¥ller med dig om man har all rätt att radera kommentarer/trackbackar. Men jag vill lägga till en brask­lapp: man mÃ¥ste vara tyd­lig med varför man rade­rar eller redi­ge­rar ett inlägg. Det ska röra sig om pÃ¥hopp pÃ¥ per­son eller rena lag­brott och inte att man “inte hÃ¥ller med” eller har en sub­jek­tiv Ã¥sikt om varför det var ett onödigt inlägg.

    Jag förstÃ¥r att poli­ti­ker­blog­gar och kända blog­gare fÃ¥r utstÃ¥ en hel del spott och spe i kom­men­ta­rerna. DÃ¥ tror jag att man ska system där man regis­te­re­rar sig som användare, kanske med viss karens och ett antal godkända kom­men­ta­rer innan man fÃ¥r posta fritt. Men jag tyc­ker nog att man all­tid ska ge folk möjlighet att kom­men­tera och/eller track­backa — det är ju lik­som det som hela blog­gidén byg­ger pÃ¥.

  • micke

    Stefan: Jag hÃ¥ller med dig om man har all rätt att radera kommentarer/trackbackar. Men jag vill lägga till en brask­lapp: man mÃ¥ste vara tyd­lig med varför man rade­rar eller redi­ge­rar ett inlägg. Det ska röra sig om pÃ¥hopp pÃ¥ per­son eller rena lag­brott och inte att man “inte hÃ¥ller med” eller har en sub­jek­tiv Ã¥sikt om varför det var ett onödigt inlägg.

    Jag förstÃ¥r att poli­ti­ker­blog­gar och kända blog­gare fÃ¥r utstÃ¥ en hel del spott och spe i kom­men­ta­rerna. DÃ¥ tror jag att man ska system där man regis­te­re­rar sig som användare, kanske med viss karens och ett antal godkända kom­men­ta­rer innan man fÃ¥r posta fritt. Men jag tyc­ker nog att man all­tid ska ge folk möjlighet att kom­men­tera och/eller track­backa — det är ju lik­som det som hela blog­gidén byg­ger pÃ¥.

  • Rasmus

    PÃ¥ den tiden jag blog­gade, när det bara hette “nätdagbok”, rade­rade jag en enda gÃ¥ng ett inlägg. Det var mot mina prin­ci­per att göra sÃ¥ men jag ansÃ¥g det nödvändigt. Jag ersatte inlägget med ett som förklarade att jag hade rade­rat ett inlägg och att det berodde pÃ¥ att det jag just hade skri­vit var skit som jag borde veta bättre än att skriva.

    Ibland vore det bra med alkolås på datorn.

  • Rasmus

    PÃ¥ den tiden jag blog­gade, när det bara hette “nätdagbok”, rade­rade jag en enda gÃ¥ng ett inlägg. Det var mot mina prin­ci­per att göra sÃ¥ men jag ansÃ¥g det nödvändigt. Jag ersatte inlägget med ett som förklarade att jag hade rade­rat ett inlägg och att det berodde pÃ¥ att det jag just hade skri­vit var skit som jag borde veta bättre än att skriva.

    Ibland vore det bra med alkolås på datorn.

  • http://lennartregebro.blogspot.com/ Lennart Regebro

    Min erfa­ren­het är att hur intel­li­gent och kun­nig en per­son är direkt avspeglas i hur beredd han/hon är att erkänna att han/hon har fel.

    SÃ¥ et är klart man fÃ¥r radera om man vill, och det är bättre än att benhÃ¥rt hävda att man har rätt när man är mot­be­vi­sad, men att erkänna att man hade fel, och ändra sig efter detta är det enda rik­tigt vet­tiga att göra.

    Tyvärr är fÃ¥ människor beredda att göra detta.

  • http://lennartregebro.blogspot.com/ Lennart Regebro

    Min erfa­ren­het är att hur intel­li­gent och kun­nig en per­son är direkt avspeglas i hur beredd han/hon är att erkänna att han/hon har fel.

    SÃ¥ et är klart man fÃ¥r radera om man vill, och det är bättre än att benhÃ¥rt hävda att man har rätt när man är mot­be­vi­sad, men att erkänna att man hade fel, och ändra sig efter detta är det enda rik­tigt vet­tiga att göra.

    Tyvärr är fÃ¥ människor beredda att göra detta.

  • http://www.karinstensdotter.blogg.se/ Karin

    Jag hÃ¥ller sna­rare med Monica. Visar sig ett inlägg vara just oin­tres­sant, sÃ¥ kan det inte i mina ögon vara särskilt all­var­ligt eller sänka förtroendet hel­ler, om man tar bort det. Har det däremmot fÃ¥tt stort gen­svar och andra har länkat sÃ¥ är det väl bättre att rätta.
    Sen beror det ju även pÃ¥ inläggens karaktär. En dikt jag skri­ver just dÃ¥ alko­testet borde fun­nits, och som jag sen vill ta bort — ja, den menar jag att man fÃ¥r ta bort. Rakt av. Om man däremot hÃ¥ller pÃ¥ i Ã¥siktskören om nÃ¥gon eller nÃ¥nting, och har fel. Rätta.

    En sak som jag däremot inte har nÃ¥gon som helst förstÃ¥else för är den där inställningen att allt i vil­ket fall som helst blir kvar (vil­ket det säkert blir, det är inte det), pÃ¥ nÃ¥gon jätteserver pÃ¥ KB, och därmed stÃ¥r det skri­vet i skyn typ.
    Bloggar är inte Mose sten­tav­lor, och har den stora fördelen att de är fex­ibla, föränderliga och pÃ¥ sätt och vis opÃ¥litliga.
    Det fÃ¥r man ta med i beräkningen. SÃ¥ även om JÄTTESERVERN — (Gud?), har sett dina tan­kar, sÃ¥ finns det all­tid en möjlighet att ändra sig.

  • http://www.karinstensdotter.blogg.se Karin

    Jag hÃ¥ller sna­rare med Monica. Visar sig ett inlägg vara just oin­tres­sant, sÃ¥ kan det inte i mina ögon vara särskilt all­var­ligt eller sänka förtroendet hel­ler, om man tar bort det. Har det däremmot fÃ¥tt stort gen­svar och andra har länkat sÃ¥ är det väl bättre att rätta.
    Sen beror det ju även pÃ¥ inläggens karaktär. En dikt jag skri­ver just dÃ¥ alko­testet borde fun­nits, och som jag sen vill ta bort — ja, den menar jag att man fÃ¥r ta bort. Rakt av. Om man däremot hÃ¥ller pÃ¥ i Ã¥siktskören om nÃ¥gon eller nÃ¥nting, och har fel. Rätta.

    En sak som jag däremot inte har nÃ¥gon som helst förstÃ¥else för är den där inställningen att allt i vil­ket fall som helst blir kvar (vil­ket det säkert blir, det är inte det), pÃ¥ nÃ¥gon jätteserver pÃ¥ KB, och därmed stÃ¥r det skri­vet i skyn typ.
    Bloggar är inte Mose sten­tav­lor, och har den stora fördelen att de är fex­ibla, föränderliga och pÃ¥ sätt och vis opÃ¥litliga.
    Det fÃ¥r man ta med i beräkningen. SÃ¥ även om JÄTTESERVERN — (Gud?), har sett dina tan­kar, sÃ¥ finns det all­tid en möjlighet att ändra sig.

  • http://ilandsproblematik.blogspot.com/ Fredrik

    Jag tyc­ker att man i prin­cip är kung över sitt eget rike, dvs blog­gen, och fÃ¥r fak­tiskt sätta upp egna reg­ler bero­ende pÃ¥ vem och vilka man anser sig skriva för. MÃ¥nga blog­gare glömmer lätt bort att “dagboken“faktiskt är till allmän beskÃ¥dan. Vilket bÃ¥de är till fördel och nack­del, bero­ende pÃ¥ vad man vill med sin blogg. Att nitiskt pÃ¥stÃ¥ att det ena eller andra är rätt känns som att göra det lite lätt för sig och enkelspÃ¥rigt. Man mÃ¥ste fÃ¥ ha rätt till att ändra sina värderingar och Ã¥ngra sig för saker man har skri­vit och dÃ¥ det inte finns nÃ¥gra uni­ver­sala reg­ler i bloggvärlden tyc­ker jag att det beror pÃ¥ situ­a­tion, vem som skri­vit det och för vem som läst inlägget.

  • http://ilandsproblematik.blogspot.com/ Fredrik

    Jag tyc­ker att man i prin­cip är kung över sitt eget rike, dvs blog­gen, och fÃ¥r fak­tiskt sätta upp egna reg­ler bero­ende pÃ¥ vem och vilka man anser sig skriva för. MÃ¥nga blog­gare glömmer lätt bort att “dagboken“faktiskt är till allmän beskÃ¥dan. Vilket bÃ¥de är till fördel och nack­del, bero­ende pÃ¥ vad man vill med sin blogg. Att nitiskt pÃ¥stÃ¥ att det ena eller andra är rätt känns som att göra det lite lätt för sig och enkelspÃ¥rigt. Man mÃ¥ste fÃ¥ ha rätt till att ändra sina värderingar och Ã¥ngra sig för saker man har skri­vit och dÃ¥ det inte finns nÃ¥gra uni­ver­sala reg­ler i bloggvärlden tyc­ker jag att det beror pÃ¥ situ­a­tion, vem som skri­vit det och för vem som läst inlägget.

  • http://frihetfildelningfeminism.se/ Johanna

    Fast det är inte all­tid som läsare tyc­ker att det är bra att saker och ting fÃ¥r stÃ¥ kvar. Jag fick rätt myc­ket kri­tik för att jag lät min post­ning om Lars Danielsson vara kvar pÃ¥ blog­gen av folk som tyckte att jag skulle ta bort den, alter­na­tivt stryka känsliga delar.

    När det hand­lar om kom­men­ta­rer sÃ¥ är du ju enligt lag skyl­dig att ta bort saker som kan upp­fat­tas om angrepp pÃ¥ andra, hot osv. Blogspot har en trev­lig funk­tion som gör att man kan se att det fun­nits en kom­men­tar, men att den är rade­rad av bloggägaren.

    Öppen­het är väl all­tid bäst annars. För det mesta sÃ¥ talar idi­o­tiska kom­men­ta­rer för sig själv.

  • http://frihetfildelningfeminism.se Johanna

    Fast det är inte all­tid som läsare tyc­ker att det är bra att saker och ting fÃ¥r stÃ¥ kvar. Jag fick rätt myc­ket kri­tik för att jag lät min post­ning om Lars Danielsson vara kvar pÃ¥ blog­gen av folk som tyckte att jag skulle ta bort den, alter­na­tivt stryka känsliga delar.

    När det hand­lar om kom­men­ta­rer sÃ¥ är du ju enligt lag skyl­dig att ta bort saker som kan upp­fat­tas om angrepp pÃ¥ andra, hot osv. Blogspot har en trev­lig funk­tion som gör att man kan se att det fun­nits en kom­men­tar, men att den är rade­rad av bloggägaren.

    Öppen­het är väl all­tid bäst annars. För det mesta sÃ¥ talar idi­o­tiska kom­men­ta­rer för sig själv.

  • http://deepedition.com/ N|.

    “Ã… ena sidan förstÃ¥r jag hur du menar. Men om du skulle ha gjort ett sÃ¥dant inlägg och nÃ¥gon hun­nit länka till det, hur skulle du förhÃ¥lla dig till det dÃ¥?” Jag skulle säga “tuff skit” och rycka pÃ¥ axlarna. Jag menar — det finns en massa anled­ningar till att saker blir rade­rat. Nätet är dyna­miskt. Försök att länka till en nyhet pÃ¥ Yahoo! fÃ¥r du se… de försvinner efter­hand. Det är inget kons­tigt med det egent­li­gen. I sin utsträckning menar du att om man star­tat en blog fÃ¥r man ald­rig fimpa den? DÃ¥ försvinner ju inlägg lik­som… Det innebär att jag — om jag tröttnar — ska avkrävas att behÃ¥lla mitt webb­ho­tell och domännamn för ett par tusen och Ã¥r sÃ¥ att inte blogginläggen försvinner.

  • http://deepedition.com N|.

    “Ã… ena sidan förstÃ¥r jag hur du menar. Men om du skulle ha gjort ett sÃ¥dant inlägg och nÃ¥gon hun­nit länka till det, hur skulle du förhÃ¥lla dig till det dÃ¥?” Jag skulle säga “tuff skit” och rycka pÃ¥ axlarna. Jag menar — det finns en massa anled­ningar till att saker blir rade­rat. Nätet är dyna­miskt. Försök att länka till en nyhet pÃ¥ Yahoo! fÃ¥r du se… de försvinner efter­hand. Det är inget kons­tigt med det egent­li­gen. I sin utsträckning menar du att om man star­tat en blog fÃ¥r man ald­rig fimpa den? DÃ¥ försvinner ju inlägg lik­som… Det innebär att jag — om jag tröttnar — ska avkrävas att behÃ¥lla mitt webb­ho­tell och domännamn för ett par tusen och Ã¥r sÃ¥ att inte blogginläggen försvinner.

  • http://blog.pelpet.com/ Per F Pettersson

    Man äger sin egen blogg och fÃ¥r hÃ¥lla sig med vil­ken rade­rings­po­licy man vill. Men om man rade­rar inlägg och kom­men­ta­rer där man förlorar en dis­kus­sion sÃ¥ tap­par man myc­ket av sin trovärdighet. Det är bättre att erkänna att man har fel och ändra sig, eller erkänna att man var felin­for­me­rad (vil­ket fak­tiskt ofta är fallet).

    Om man rÃ¥kar skriva nÃ¥got man inte vill stÃ¥ för sÃ¥ tyc­ker jag att man kan radera det, eller ersätta det med en dementi.

    Huvudsaken är egent­li­gen att man kla­rar av att erkänna sin fel­bar­het. DÃ¥ blir man trovärdig.

  • http://blog.pelpet.com/ Per F Pettersson

    Man äger sin egen blogg och fÃ¥r hÃ¥lla sig med vil­ken rade­rings­po­licy man vill. Men om man rade­rar inlägg och kom­men­ta­rer där man förlorar en dis­kus­sion sÃ¥ tap­par man myc­ket av sin trovärdighet. Det är bättre att erkänna att man har fel och ändra sig, eller erkänna att man var felin­for­me­rad (vil­ket fak­tiskt ofta är fallet).

    Om man rÃ¥kar skriva nÃ¥got man inte vill stÃ¥ för sÃ¥ tyc­ker jag att man kan radera det, eller ersätta det med en dementi.

    Huvudsaken är egent­li­gen att man kla­rar av att erkänna sin fel­bar­het. DÃ¥ blir man trovärdig.

  • http://zyrenna.webblogg.se/ Ã…sa

    För mig sjun­ker trovärdigheten för dem som dele­tar inlägg och tillhörande kom­men­ta­rer. Självklart gör var och en vad den vill pÃ¥ sin blogg, men för mig sjun­ker förtroendet när jag märker att blogginlägg och kom­men­ta­rer försvinner. De gÃ¥nger jag själv kom­men­te­rat pÃ¥ dele­tade inlägg, tyc­ker jag det är en form av cen­sur som jag ogil­lar. Vad jag vet har det hänt mig hos ett par blog­gare och dÃ¥ inte bara en gÃ¥ng utan flera.

    Jag har hit­tills inte dele­tat nÃ¥got av det jag skri­vit, rättat stav­fel och lik­nande har jag gjort, men jag tror ald­rig jag gjort nÃ¥gon större rättelser. Mina rättelser är gjorda som tillägg.

    Jag tyc­ker det är bättre med rättelser än att ta bort allt. Det visar att man stÃ¥r för vad man skriver.

  • http://zyrenna.webblogg.se/ Ã…sa

    För mig sjun­ker trovärdigheten för dem som dele­tar inlägg och tillhörande kom­men­ta­rer. Självklart gör var och en vad den vill pÃ¥ sin blogg, men för mig sjun­ker förtroendet när jag märker att blogginlägg och kom­men­ta­rer försvinner. De gÃ¥nger jag själv kom­men­te­rat pÃ¥ dele­tade inlägg, tyc­ker jag det är en form av cen­sur som jag ogil­lar. Vad jag vet har det hänt mig hos ett par blog­gare och dÃ¥ inte bara en gÃ¥ng utan flera.

    Jag har hit­tills inte dele­tat nÃ¥got av det jag skri­vit, rättat stav­fel och lik­nande har jag gjort, men jag tror ald­rig jag gjort nÃ¥gon större rättelser. Mina rättelser är gjorda som tillägg.

    Jag tyc­ker det är bättre med rättelser än att ta bort allt. Det visar att man stÃ¥r för vad man skriver.

Previous post:

Next post:

Bloggportalen.se Creeper