Fredag.
Konferens på Hasseludden Yasuragi med mina blivande arbetskamrater.
Om du, som jag, aldrig varit där: åk nu. Choice Hotels håller sakta men säkert på att rationalisera bort själen. Juiceautomater istället för kannor. Grönt te i pappmuggar istället för porslinsditon (men teet var fantastiskt). Personal med McDonaldsfierade kunskaper istället för kunniga guider. Hasseludden har mött sin Lestat, och kvar kommer bara finnas ett tomt, om än vackert, skal.
Värst var killen med saké-provningen. Hans koncept för att låta som en saké-mästare och inte en prao-elev var att infoga “ju” i varannan mening. Den lilla trovärdighet han hade kvar tappade sitt bogvisir när hans kunskaper visade sig vara begränsade till det som står i den lilla broschyr alla deltagare fick. Istället för att ärligt säga “Jag vet inte” försökte han svamla fram något som alltid gick ut på att “man polerar ner riset”.
“Brukar man lagra saké i något speciellt som ekfat eller så, för att få annan smak?“
“Ja, man brukar ju polera ner riset vilket ger en renare smak.”
Ungefär så lät alla försök att ställa frågor.
Jag skojar inte när jag säger att jag skulle kunnat hålla en mer professionell Saké-provning med bara en kvarts förberedelser.
Baren serverade drinkar som hade klatschiga japanska namn och japanska ingredienser, men smakade typ blaskig sockerdricka med vodka.
Den stora behållningen är arkitekturen, Teppanyaki-restaurangen (som på en skylt vid Yasuragin är särskrivet som Teppan Yaki, vilket låter som en planksteks-servitris som gift sig med en japan) och badceremonin tillsammans med de varma utomhusbaden. Och morgonrockarna! Det är smått surrealistiskt att se alla gäster gå runt i likadana japaninspirerade morgonrockar.
Hur som helst så verkar mina blivande arbetskamrater kompetenta, lösningsorienterade och arbetsvilliga. Jag ser fram mot att börja!
Andra bloggar om: hasseludden yasuragi, hasseludden, spa, choice hotels
