3400:-
Så mycket pengar får jag för att i fem timmar ha legat i en sjukhussäng och sovit, läst och löst korsord.
Enda haken är att jag inte fick röra vänster arm. I den underarmen satt fyra slangar (tänk grov sytråd) och ledde en vätska, för att kolla hur huden tar upp ämnen via dialysmembran.
Det här var min tredje medicinska studie, och den minst smärtsamma. Första gången fick jag tolv sprutor, sex i varje underarm. Då testade man ett lokalbedövningsmedel som sprutades in i olika koncentrationer, varpå man sprutade in capsaicin (det starka ämnet i till exempel chilifrukter), som orsakade samma sak som den gör i munnen: en brännande känslan. Andra gången var det elstötar för att simulera neurogen smärta, till exempel skensmärta i amputerade kroppsdelar. Den var värst.
Det enda som gjorde ont här var när slangarna skulle stoppas in. Läkaren använde en grov nål som “tratt”. Nålen stacks in under huden, varpå slangen drogs igenom och nålen drogs ut.
Så här efteråt ser det ut som om jag fått fyra små rivsår på ![]()
underarmen, men de känns inte alls. (Pricken på bilden är resterna av en nitiskt vässad blyertspenna jag körde in i underarmen. Jag har ett likadant märke mitt på låret efter en annan blyertspenna som min lillebror satte i benet på mig när vi spelade Nintendo som barn.)
Andra bloggar om: smärtstudier, meidicinska studier, astra zeneca
