Spoilervarning Om du tänker se Drag me to hell så bör du inte läsa det här inlägget. Men kom inte och begär tillbaka de där 90 minuterna du lagt av ditt liv på skitfilmen efter att jag varnat dig.
Efter att Drag me to hell fått lysande kritik undrar jag om hela Sveriges kritikerkår fått kollektiv hjärnblödning, hyperkompenserar sitt dåliga samvete över att de aldrig ger bra betyg till skräckfilmer, eller älskar Sam Raimi till den milda grad att de blir tillfälligt blinda.
Det enda bra i filmen är klippningen, som för tankarna till en visualisering av skräckfilmsmusik.
Resten? Alison Lohman, tjejen som spelar huvudrollen, skulle kunna vara en bastardhybrid av Hayden Christensen och Steven Seagal. Hon har i alla fall ärvt hela deras kombinerade känslospektra och inlevelseförmåga. Det enda jag kunde tänka när hon i slutet blir dragen ner i helvetet (vilket för övrigt var uppenbart 15 minuter in i filmen) var “det där förtjänar hon för det kackiga skådespeleriet”.
Jag är helt övertygad om att det här är ett refuserat manus till Scary Movie 5, och det refuserades för att den enda nya scenen är att en gammal tant suger på den unga tjejens haka. Begravningsscenen där hon snubblar över tanten och får henne över sig har redan varit med i typ Scary Movie 2.
För att inte tala om Justin Long. Om du tycker att han är söt (vilket jag kan hålla med om) och inte får nog av honom i Apple-reklamen, så tycker jag att du ska se “Jeepers Creepers”. Mycket bättre, och läskigare, än det här sömnpillret.
Andra bloggares inlägg om drag me to hell, skräckfilm, sam raimi, filmkritiker
