Årets vackraste video

(Om du inte är intres­se­rad av sto­ryn bakom kan du bara hoppa ner och kolla videon — den är det vik­ti­gaste med det här inlägget)

Lita på Gangster att vara först med att tipsa om kanske årets vack­raste video. Videon är gjord av Roy Raz: regissör/klubbägare; “PAG” är nam­net på en klubb i Tel Aviv han är med och dri­ver. Klubben i sig ver­kar vara right up my alley: på sin Myspace-sida beskri­ver de sig själva som “will not fit the ave­rage club kids..best way to describe us..hmm..
nice boys with a veng­eance, low self esteem girls with booze…the per­fect com­ba­na­tion for a per­fect night out! Dirty tunes in a new indust­rial venue ( just moved to a new location..mazal tov for us ), fre­aky shows and deli­cious dj’s all over the mot­her fuc­kin place..” Kolla också in pro­mo­tionvi­deon för klubben.

Den här videon är dock inte “klubb”. Den är konst, mode, en instal­la­tion. Den är vac­ker. Det är inte en offi­ci­ell video, Roy Raz har lånat låten “In this shirt” med The Irrepressibles. Jag för­står var­för. Det som gör mig glad är The Irrepressibles reak­tion när de såg det här. Istället för på gammelmedie-vis hota med stämning/kräva pengar/få videon bort­ta­gen:

The Irrepressibles reak­tion till Roy Raz video

Jag gil­lar att de omfam­nar det hel­hjär­tat. De vin­ner på det, jag är inte den enda som upp­täc­ker ban­det tack vare Roy Raz video. Låten, “In this shirt” är bland det bästa nya mate­rial jag hört i år. Den är ett utmärkt sound­track till att titta ner i avgrun­den, en mör­kare ver­sion av Antony & the Johnsons “Hope there’s some­one”, med en touch av Brokeback Mountain i texten.

I am lost, in our rain­bow, now our rain­bow has gone,
Overcast, by your sha­dow, as our worlds move on,
But in this shirt, I can be you, to be near you for a while,

There’s a crane, knoc­king down all those things, that we were,
I awake, in the night, to hear the engi­nes purr,
There’s a pain, it does ripple through my frame, makes me lame,

There’s a thorn, in my side, it’s the shame, it’s the pride…
Of you and me, ever chan­ging, moving on now, moving fast,
And his touch, must be wan­ted, must become, through your ask,
But I need Jake to tell you, that I love you, it never rests,
And I’ve bled every day now, for a year, for a year,

I did send you a note on the wind for to read
Our names there toget­her must have fal­len like a seed
To the depths of the soil buried deep in the ground,
On the wind, I could hear you, call my name, held the sounds,

I am lost,
I am lost, in our rain­bow, now our rain­bow has gone,
I am lost, in our rain­bow, now our rain­bow has gone,
I am lost.

(Om du inte är intres­se­rad av sto­ryn bakom kan du bara hoppa ner och kolla videon — den är det vik­ti­gaste med det här inlägget) Lita på Gangster att vara...

Tagged as: in this shirt, pag, roy raz, the irrepressibles