Den senaste veckans pedofil.se-debatt har varit intressant. Lika mycket som de flesta kommentarer på min fejkintervju med Motherwitch roade mig, har läsningen av inlägg och kommentarer i andra forum gjort mig rädd. På riktigt. Det som skrämmer mig är hastigheten med vilken Motherwitch samlade en virtuell lynchmobb bakom sig, och sättet de uttryckte sig på. Det gör mig livrädd att de anser sig vara goda och ha moralen på sin sida. Under dessa dagar har jag haft scener från filmen Silent Hill i huvudet. Det är inte bara det valda smeknamnet som gjort att Motherwitch har fått anta rollen som prästinnan Christabella i scenerna.
En sak som slagit mig när jag surfat runt och läst blogginlägg och kommentarer kring det hela är: Majoriteten av dem som vill få bort pedofil.se istället för att ta debatten med dem är mödrar. Den som minns debatten som följde Bobbys död minns att mamman där fick ta enormt mycket stryk i media när det väl kom fram att hon inte blev lurad eller tvingad in i det här. Hon hade inte bara haft ihjäl en unge, hon hade också svikit rollen som Mor, två brott som i dagens Sverige nästan är jämställda. Jag gissar att det är rollen som Mor som triggar den frenesi censurförespråkarna uppvisat i debatten. Att “pedofil” för dessa Mödrar stavar “någon som begår sexuella övergrepp på barn” gör frenesin blind. Blind och frenesi gör en livsfarlig cocktail.
Några som också lider av pedofilparanoia är bögar och flator. Jag förstår den reflexen, då homosexuella i allmänhet och bögar i synnerhet ofta pekats ut som pedofiler i syfte att svartmåla och demonisera. Det hela tar sig dels komiska uttryck, med “Stoppa barnporren på internet!”-texter som läggs ut på presentationssidor på Qruiser och Sylvester. Jag blev förresten nyfiken på hur många på Spray Date som har dessa texter jämför med Qruiser. 707 Qruiser-användare har ordet “barnporren” på sin sida. På Spray Date är siffran 1023. Skillnaden är att Spray Date i runda slängar har fyra gånger fler medlemmar.
Dels är uttrycken för pedofilparanoian tragiska. Att ens föreslå debattämnet “Är pedofili en sexuell läggning?” skapar lynchstämning bland homosexuella, eftersom det är oundvikligt att i en sån debatt dra paralleller till när homosexualitet var klassat som en sjukdom. Det häller salt i det öppna, variga sår som “homosexuella är pedofiler”-argumentet skapat. Men homosexualitet legaliserar inte pedofili, på samma sätt som heterosexualitet inte gör det.
En sista sak som blivit väldigt tydlig här är att det är män som är pedofiler. Jag har ännu inte sett någon kommentar där en kvinna utpekas som möjlig pedofil för att hon inte håller med om att pedofil.se ska stängas, däremot har jag sett många sådana om män. Gruppen som argumenterar för pedofil.se:s rätt till existens har också många gånger refererats till som “pedofilerna” eller helt enkelt “de där”.
Det kanske är därför många bögar som jag trodde skulle uttrycka något ställningstagande i debatten valde att hålla tyst istället. Eller så ser de andra prioriteringar. Oh well.
Till sist så har jag efter lite diskussioner och feedback insett att jag uttrycker mig för tvärsäkert och alldeles för hårt gentemot Lotta Holmström och Bloggvärldsbloggen i mitt förra inlägg. Jag hade vunnit mycket på en mer ödmjuk framtoning, och på att bättre förklara varför jag anser att Lotta och Bloggvärldsbloggen har svikit sin roll. Jag ber om ursäkt för ångvältsbloggandet.
Min poäng kvarstår dock, oförändad.
Andra bloggar om: pedofil.se, bloggvärldsbloggen, lotta holmström, pedofilparanoia, samhälle, hbt
