Bloggvärldsbloggen, pedofili och yrkesetik

02 juni 2007

in bloggar,politik & samhälle

Lotta Holmström, ansva­rig för Bloggvärldsbloggen och redak­tör på Aftonbladets “Läsarbladet”, är både jour­na­list och för­fat­tare. Två yrken som är avhäng­iga av ytt­ran­de­fri­het. Censur är ytt­ran­de­s­fri­he­tens mot­sats, och det är svårt att före­ställa sig en kom­pe­tent jour­na­list eller en seriös för­fat­tare som glä­der sig när det inträf­far. Ändå gjorde Lotta det när pedofil.se blev censurerat.

I sitt inlägg på Bloggvärldsbloggen om hela pedofil.se-debatten skri­ver hon

Det är med glädje jag kon­sta­te­rar att den vid­riga pedo­fil­saj­ten nu är stängd. Bloggarna här på Aftonbladet Blogg har stor del i det, och ni ska ha all heder.

Eftersom jag hade svårt att för­stå hen­nes glädje, skic­kade jag ett par frå­gor till henne. I kort ver­sion löd frå­gorna så här:

Jag und­rar hur du kan för­ena [yrkes­rol­lerna som jour­na­list och för­fat­tare] med åsik­ten att det är bra att någon som uttryc­ker en åsikt, som måhända är obe­kväm och myc­ket inkor­rekt, men inte olag­lig, blir censurerad?

Jag und­rar också vil­ken skill­nad du ser på den här typen av cen­sur och Kubas cen­su­re­ring och fängs­lande av jour­na­lis­ter (för att ta ett exempel)?

Enligt Lottas svar var det bil­derna som var det hon först och främst rea­ge­rade mot. Bilderna före­ställde unga (påklädda) flic­kor — tänk pro­mo­tion­bild för någon Hallmarkfilm. I mai­let skrev hon att även om själva tex­ten på saj­ten äcklar henne så är den inte brotts­lig. Hon måste på något sätt få ihop det med glä­jen över cen­su­ren. Skälet till gläd­jen sam­man­fat­tas bäst av föl­jande rad:

Därför tyckte jag att det var bra att saj­ten stäng­des, så att [flic­korna på bil­derna] inte åsam­ka­des lidande på grund av pub­li­ce­ringen som stri­der mot alla etiska regler.

Lotta und­vek alltså frå­gan om cen­sur genom att få det till att det var bild­pub­li­ce­ringen som var olag­lig, och där­för rätt­fär­di­gade en ned­stäng­ning av saj­ten. Dock blan­dade hon här ihop kor­ten — upp­hovs­rätts­in­trång för­an­le­der inte cen­sur om felet rät­tas till. Bilderna från saj­ten för­svann redan på tors­da­gen (saj­ten stäng­des ner under fredagen).

Frågan om hur hon får sin yrkes­roll som jour­na­list och för­fat­tare att gå ihop med cen­sur sva­rade hon på som om jag frå­gat huruvida det skulle vara Aftonbladets offi­ci­ella stånd­punkt. Jag för­tyd­li­gade, omfor­mu­le­rade och ställde samma frå­gor än en gång. Den här gången blev sva­ret så här:

Hej igen!
Jag tyc­ker jag sva­rade på sak­frå­gan. Jag är glad att saj­ten stäng­des ner så att bar­nen slapp bli uthängda. Du får det till cen­sur av åsik­ter. Det är din tolkning.

Jag tviv­lar på att Lotta anser att upp­hovs­rätts­in­trång rätt­fär­di­gar cen­su­ren av en hel sajt, fram­förallt då det rät­tats till efter till­sä­gel­ser. Aftonbladet Blogg stänger till exem­pel inte ner blog­gar som fel­ak­tigt pub­li­ce­rat bil­der om blog­garna tar bort bilderna.

Du själv för­sva­rar saj­tens rätt att pub­li­cera åsik­terna, men ver­kar bortse från bild­pub­li­ce­ringen. Eller tyc­ker du att även den lig­ger inom ytt­ran­de­fri­he­ten? Var går i så fall grän­sen? Hur lätt­klädda, sex­i­fi­e­rade bil­der barn ska man få pub­li­cera på en pedofilsajt?

Notera insi­nu­a­tio­nen: Jag för­sva­rar saj­tens rätt att pub­li­cera bil­derna. Bilderna var “lätt­klädda, sex­i­fi­e­rade bil­der”. Sajten var en pedo­fil­sajt. Helt plöts­ligt är det jag som är ifrå­ga­satt, trots att jag ing­en­stans häv­dat att det var rätt att pub­li­cera bil­derna. När det gäl­ler bil­der­nas natur så var det sam­man­hanget som gjorde dem smak­lösa, i vil­ket annat sam­man­hang som helst var de något bara för­äld­rar och mor­för­äld­rar skulle bli begeist­rade över.

[Jag har klippt bort slu­tet på mai­let, som rörde Lottas åsik­ter om min pub­li­ce­ring av fejkin­ter­vjun med Motherwitch.]

Jag påpe­kade att bil­derna tagits bort från saj­ten innan den cen­su­re­rats, och fick ett svar där hon återi­gen bac­kar från att det skulle ha varit censur:

För mig var ald­rig detta en ytt­ran­de­fri­hets­fråga, utan en fråga om att skydda oskyl­diga barn som hängts ut i ett pedofilsammanhang.

Lotta sva­rade ald­rig på frå­gan hur hon får sin yrkes­roll som jour­na­list och för­fat­tare att gå ihop med det fak­tum att hon gläds över ned­stäng­ningen av en lag­lig sajt. Förmodligen insåg hon redan från bör­jan att det skulle vara det­samma som att erkänna att hon är inkom­pe­tent, då jour­na­lism och cen­sur inte fun­ge­rar ihop. Samtidigt kan hon inte ta avstånd från åsik­ten att hon är glad, eftersom hon då måste ta debat­ten om ytt­ran­de­fri­het med Motherwitch-bloggarna. Det skulle resul­tera i en storm där hon och Aftonbladet ris­ke­rar bli utpe­kade som pedo­filpå­he­jare. Precis som debat­ten kring pedofil.se har visat bil­das lynch­mob­bar snabbt, och de lyss­nar inte till argu­ment eller reson. En till­räck­ligt stor lynch­mobb skulle kunna sänka Aftonbladet Blogg, eller ännu värre: Aftonbladets upp­laga. Det vore en kata­strof för Lotta.

Att jag för­står Lottas hand­lande repa­re­rar dock inte ska­dan den här histo­rien har till­fo­gat hen­nes tro­vär­dig­het, inte hel­ler åter­stäl­ler det den respekt hon tap­pat i mina och flera and­ras ögon.

Hela mail­kon­ver­sa­tio­nen i sin hel­het.
En sam­ma­fatt­ning av histo­rien kring pedofil.se

Andra blog­gar om: , , , , , , , , ,

  • Tomas Edström

    Jag tyc­ker inte att du ska döma andra män­ni­skor så himla hårt för att de inte lyc­kas uppnå till den nivå i etik du krä­ver. Att någon är ‘jour­na­list och för­fat­tare’ bety­der väl inte att de inte har en per­son­lig åsikt om något, eller hur? Att du är beredd att gå i döden (iaf ger du det intryc­ket) för de Principer du valt att helga, inne­bär knap­past att andra måste leva upp till dina mål, eller ens till dina idéer om hur ett jobb ska skö­tas. Torped är dels något som går rakt på målet, eller tor­pe­de­rar stor­slagna fusk­byg­gen, men också någon som använ­der råhet och buff­lig­het för att påtvinga andra sina åsik­ter, dvs pre­cis det du svart­må­lar som ‘cen­su­ri­ver’ hos andra.

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    Tomas: Jag sågar inte Lottas åsikt. Hon får gärna tycka att pedofil.se är smak­löst. Det tyc­ker jag också. Men i sitt yrke får hon inte vara glad över cen­sur. Punkt.

  • http://www.pedofil.se inter­webs

    Tja antingen är man för ytt­ran­de­fri­het eller så är man inte det.
    Hon är uppen­bar­li­gen inte för ytt­ran­de­fri­het. Det kan inte fin­nas några magiska undantag.

  • hj

    Begrepp som “ytt­ran­de­fri­het” och “cen­sur” har bli­vit så full­stän­digt syno­nyma med “rät­ten att häva ur sig vad som helst obe­ro­ende av vem man ska­dar” och “ful lust att täppa till and­ras mun­nar” att jag tyc­ker att dom har bli­vit så urvatt­nade att dom inte säger mig nån­ting längre.
    Fria till­hyg­gen att använda för att banka folk i huvet.

    Jag fin­ner det så myc­ket intres­san­tare att ta del av folks inställ­ning om jag slip­per de gene­ra­li­se­rade slag­ord jag upp­le­ver att “ytt­ran­de­fri­het” och “cen­sur” har bli­vit i svensk medi­e­de­batt. Roligt nog tycks jag vara allt annat än ensam om det :-)

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    Interwebs: Precis. Lotta för­sö­ker göra det här till en grå­zon för att komma undan. Men någon grå­zon är det inte.

    HJ: Jag är inte rik­tigt med på om det där var kri­tik eller beröm, så jag tar det som det senare. Tack!

  • hj

    Ledtråd: jag tyc­ker det är ihå­liga slag­trän att banka andra i huvet med.

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    HJ: Det säger mig ingen­ting. Vad ska man annars använda som uttryck? Jag för­står upp­rik­tigt inte.

  • hj

    Förlåt, jag ska för­söka vara tyd­li­gare: per­son­li­gen tyc­ker jag att begrep­pet “ytt­ran­de­fri­het” i medi­e­de­bat­ten används helt urskill­nings­löst. Så fort man kan skälla någon för att “vara emot ytt­ran­de­fri­he­ten”, impli­cit “för cen­sur”, har man tagit nåt slags heligt vapen i sin hand som lik­som inte får ifrågasättas.

    För mig har de bli­vit lika tomma som andra slag­ords­lik­nande parol­ler som låter fina oav­sett vem eller vilka man använ­der dem för (eller för all del emot): “fri­het!” (jaha, för vem/vilka? från vad? när då? för­ut­satt att mot­sva­rande ansvar att vad då tas? av vilka? i beak­tande av kon­se­kven­serna vilka då?).

    Det är, erfar jag, ett sätt att slippa ta in dis­kus­sions­part­nerns skäl för att tycka och tänka som h*n gör. Mycket lät­tare att dräpa till med “jaha, då är du mot ytt­ran­de­fri­het och alltså för cen­sur”. I mina ögon är det den ulti­mata inskränkt­he­ten i öppen­he­tens för­kläd­nad. För vilka krav stäl­ler ytt­ran­de­fri­he­ten på den som vill åtnjuta den? Något slags tanke eller ansvar gente­mot dem man ytt­rar sig om eller tar sig rät­ten att skildra? Är inte det i sig bör­jan av dis­kus­sio­nen istäl­let för den snöp­liga slutpunkten?

    När det gäl­ler den aktu­ella debat­ten (och nu menar jag pedofilsite-debatten och inte ditt menings­ut­byte med Holmström) tyc­ker jag mig urskilja två rikt­ningar där den ena för­sö­ker hävda icke-utövande pedo­fi­lers rätt att uttrycka sin sex­u­a­li­tet och den andra som häv­dar det bris­tande ansva­ret mot både utö­vande och ickeut­ö­vande pedo­fi­lers tänkta eller reella mål­grupp, en mål­grupp som själva får det svårt att hävda sin upp­le­velse och som i lag­lig mening inte ska vara någon mål­grupp öht.

    Det blir så fat­tigt, tyc­ker jag, att låta det hela handla om “ytt­ran­de­fri­het” kontra “cen­sur” som begrepp som inte behö­ver defi­nie­ras vidare, och att hitta dem på site efter site, i dia­log med hob­by­ped­don såväl som med eta­ble­rade journalister.

    Som du ser för­kla­rar jag vad det är jag per­son­li­gen trött­nar på. Jag för­står ju att du är av en helt annan upp­fatt­ning och jag är inte så jät­tein­tres­se­rad av att för­söka få dig att ändra stånd­punkt, din är säkert väl­förank­rad i ditt med­ve­tande lik­som min är det i mitt. Tycker där­e­mot att man som näts­kri­bent kan vara betjänt av lite feed­back på sin argu­men­ta­tion ibland och nu har du fått min all­de­les sub­jek­tiva syn på saken. Tack för plat­sen i ditt kommentarsfält.

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    HJ: Om jag för­stått dig rätt så tyc­ker du att debat­ten inte borde ha pola­ri­se­rats lika myc­ket, med ena sidan som före­språ­kar “stoppa cen­su­ren” medan andra före­språ­kar “stoppa pedo­fi­lerna”. Eller att sidorna borde ha använt sig av mer nyan­se­rade inlägg i sin debatt.

    Jag kan inte säga att du har helt fel. Jag behö­ver låta den kara­mel­len mari­nera lite, och jag tac­kar för feed­bac­ken och ett väl­for­mu­le­rat inlägg. Det är en fröjd att få feed­back när den är så välar­ti­ku­le­rad, även om jag inte direkt kan svara hur myc­ket jag kom­mer ta med mig.

    (Och till alla andra som läser dessa kom­men­ta­rer så hand­lar det alltså om pedofil.se-debatten. I fal­let Lotta Holmström anser jag det fort­fa­rande vara skad­ligt för såväl tro­vär­dig­he­ten som den respekt man åtnju­ter när man applå­de­rar cen­sur och und­vi­ker debatt.)

  • Pingback: Alter Ego Resonerar

  • http://hebefili.blogspot.com Robert

    Då Lotta tidi­gare valt att inte låta pub­li­cera någon av de kom­men­ta­rer jag läm­nat så väl­jer jag att utveckla min frå­ge­ställ­ning här.

    En av de per­so­ner som kri­ti­se­rat pedofil.se och poli­san­mält den (för vad, kan man undra) är Anna-Karin Granberg som har blog­gen http://akgranberg.blogspot.com/. På sin hem­sida skri­ver hon till exempel:

    Jag har hört flera kvin­nor i min egen ålder och äldre säga att det är ingen vits att för­söka hitta på något för fla­tor på RFSL där­för att det då bara kom­mer ton­årstje­jer. Som om de vore far­liga näs­tan! Men jag väg­rar fani­mig att låta mig grup­pe­ras efter ålder, vi har ju allt att lära av de unga, vi kan inspi­re­ras av deras energi, livs­ap­tit, nyfi­ken­het, de vet så myc­ket om nuet som vi inte vet […]”

    vil­ket ju i prin­cip är samma som de hemska pedo­fi­lerna och vi lika hemska hebe­fi­ler bru­kar säga. Jag tyc­ker om att umgås med unga kvin­nor, eftersom jag hål­ler med om att vi har myc­ket att lära av dem. Men när jag skri­ver det så är jag äcklig, hemsk, vid­rig och får kom­men­ta­rer som “dö din pedo­fil” på min blogg. A-K ver­kar klara sig undan sådant, ver­kar det som.

    Dessutom har hon på sin hem­sida lagt upp hund­ra­tals och åter hund­ra­tals bil­der som objek­ti­fi­e­rar kvin­nor — bil­der som i de allra flesta fall är upp­hovs­rätts­skyd­dade. Till exem­pel har hon flera bil­der från fil­men “Caligula” — och det var just film­bil­der som pedofil.se blev anmält för, inte för tex­ter­nas skull. Även här ver­kar hon klara sig.

    Jag ser kons­tigt nog ingen medi­astorm över att en medel­ål­ders, femi­nis­tisk, les­bisk, kris­ten que­er­kvinna skri­ver om hur hon tyc­ker om att umgås med unga ton­å­ringar, eller över att hon stjäl bil­der från filmer.

    Var är nästa Motherwitch? Fatherwarlock, kanske? Var är medi­astor­men, bloggo­sfä­rens vrede? Var?

  • Pingback: Dahnielson » Avskaffa yttrandefriheten!

  • Pingback: Pedofili och yttrandefrihet « MKs Blogg

  • pafo

    The Ministry of Truth, which exer­ci­ses com­plete con­trol over all mass media in Oceania“
    –George Orwell (1984)

Previous post:

Next post:

Bloggportalen.se Creeper