Nya ord: Paniktourettes

14 maj 2006

in språk

Paniktourettes: stres­sat till­stånd där man säger saker man inte menar, eller saker man egent­li­gen hellre skulle äta dagg­mas­kar än säga. Tillståndet upp­står vid möte med en per­son man tidi­gare haft något slags rela­tion till, men som man inte träf­fat på ett tag. Tidigare pojk-/flickvänner, gamla klass­kom­pi­sar och kk är typiska paniktourette-framkallande per­so­ner. Även per­so­ner man tyc­ker är snygga och/eller coola kan fram­kalla grav paniktourettes.

När panik­tou­ret­tes väl inträf­far bru­kar till­stån­det för­värra sig självt. Den drab­bade vill gärna släta över det som just sagts, men då åkom­man (till­fäl­ligt) slår ut kom­mu­ni­ka­tio­nen mel­lan intel­li­gens­cent­rum och tal­or­gan blir resul­ta­tet något som bara kan lik­nas vid att släcka brän­der med flygfotogen.

Paniktourettes åtföljs ofta av en pin­sam tyst­nad eller ska­deg­lädje hos den orsa­kande per­so­nen, bero­ende på rela­tion till den drab­bade. Den drab­bade får ofta djupa skam­käns­lor och önskan om akut hädan­gång, gärna medelst ett plöts­ligt hål i mar­ken. Även åskå­dare kan drab­bas av starka skam­käns­lor och/eller svår­kon­trol­le­rade skrattanfall.

Paniktourettes kan inte botas och bara före­byg­gas i viss mån. Resultaten av till­stån­det kan lind­ras genom att vara kon­stant beru­sad, eftersom man då kan skylla på alkoholen.

(Tack till coola Jessika Gedin, som myn­tade ordet.)

Previous post:

Next post:

Bloggportalen.se Creeper