I lördags såg jag Brokeback Mountain för andra gången. En spontan kommentar om filmen från min kompis Wille, som såg den för första gången, var att “det kändes som att bli överkörd av en emotionell motsvarighet till ett godståg”.
Förutom oss bestod publiken den här gången till största del av heteropar. De kännetecknades av att de hade lite svårt att hantera filmen. Ett slags vuxenvariant av 14-åriga tjejkompisar ser skräckfilm. Varje gång det kom en replik i filmen som kunde tolkas som minsta skämtsam bröt delar av publiken ut i frustande skratt. Till exempel när Jack talar om sitt äktenskap, “As for the marriage, we could do it over the phone.” Skratten den repliken framkallade skulle gett Robert Gustafsson prestationsångest.
Skratten gick att tolerera när de inträffade på rätt ställe. Men jag höll på att gå i bitar när halva publiken bryter ut i ett särdeles nervöst fnitterskratt under scenen där Alma, Ennis fru, ser Jack och Ennis kyssa varandra.
Den här gången lade jag också märke till översättarens ordval på ett ställe. Under en “fisketur” säger Ennis följande till Jack:
“Bottom line is… we’re around each other an’… this thing, it grabs hold of us again… at the wrong place… at the wrong time… and we’re dead.”
“This thing” refererar såklart till passionen mellan dem, och att Ennis säger “this thing” beror hans tystlåtenhet och oförmåga att prata om känslor, inte minst när det gäller passion och kärlek. Han har också ett något kluvet förhållande till sina känslor för Ennis. Det finns ingen riktigt bra översättning för “this thing” till svenska, och översättaren hade många olika fraser att välja på. Att h-n då väljer att översätta det med “den här galenskapen” är rätt intressant. Det säger mer om översättaren än om filmen, men det är ändå rätt intressant.
