Fjollig bög = dåligt. Ofjollig bög = bra.

Posted on Feb 27, 2009 in hej normativitet!, totally unstraight

Jag vet inte rik­tigt vad Kristoffer Viita på Expressen vill säga med sin kolumn “Så fjol­lig som en mjölk”.

Kokar vi ner det till något slags poäng så är Kristoffers pro­blem följande:

[…] bögarna i Milk är flam­boy­anta på ett sätt som en straight publik redan har vant sig vid att se: som förs­näl­lade ver­sio­ner av heterosexuella.

För att exemp­li­fi­era tar Kristoffer upp Anthony Hegartys (vem fan är det?) kri­tik mot att Sean Penn spe­lar Milk “fjolligt”.

Problem: Sean Penn spe­lar Milk fjolligt.

Lösning: Sean Penn borde spe­lat Milk “straigh­tacting” (too … many … puns …)

Det hade bättre om bögarna varit hård­föra homos som Kristoffers exem­pel: Omar Little i The Wire.

Det hade kun­nat vara rele­vant kri­tik. Det hän­der allt­för ofta att skå­de­spe­lare använ­der sig av ste­re­o­ty­per för att por­trät­tera bögar.

Kristoffer Viitas inställ­ning redu­ce­ras dock till samma fjoll­ha­tande nivå som nyut­komna bögar ofta hyser av det fak­tum att Milk är base­rad på verk­liga per­so­ner. Verkliga per­so­ner som i vissa fall fort­fa­rande lever, i andra finns på film. Sean Penn använ­der sig av “met­hod acting”, och tit­tar man på klip­pen av den verk­lige Harvey Milk i Youtube-klippet nedan kän­ner i alla fall jag igen rörel­se­mönst­ret och sät­tet att prata från Sean Penns por­trät­te­ring. Milk var alltså, enligt Kristoffer och Anthony Hegarty (all­var­ligt — vem fan är det?), fjol­lig och det är dåligt att por­trät­tera honom så.

Det är helt enkelt en omskri­ven vari­ant av “Micke, man kan inte tro att du är bög för du är så nor­mal”. Gäsp.

I min värld har Sean Penn gjort ett fan­tas­tiskt jobb med att fånga nyan­serna hos Milk utan att spela över. Människor har många lager, och so what om Harvey Milk var fjol­lig? Det gör honom inte till en sämre män­ni­ska, sämre hjälte eller sämre bög.

Andra blog­ga­res inlägg om , , , , , ,

  • j

    Hint: Antony (sta­vas utan h) and the Johnsons

  • http://matsstrandberg.blogg.se Mats Strandberg

    Fan vad bra du är.

  • http://juliaskott.wordpress.com Julia

    Jag… har så många argu­ment och reso­ne­mang men du har lik­som gjort det åt mig. Tack.

  • http://gayglobetrotterviews.blogspot.com Globetrotter

    Try to say “straigh­tacting” with a dick in your mouth.…

  • http://Kristofferviita.blogspot.com Kristoffer Viita

    Det är tyd­ligt att du valt att miss­för­stå min text med mening. “Allvarligt — vem fan är det?” Ja det står ju fak­tiskt i tex­ten, Hegarty är sång­are i Antony and the Johnsons. Ett popu­lärt band.

    För att exemp­li­fi­era tar Kristoffer upp Anthony Hegartys (vem fan är det?) kri­tik mot att Sean Penn spe­lar Milk “fjolligt”. ”

    Svar: Nej. Jag tar upp Hegartys kritk som går ut på att Sean Penn maske­rar sin egen fåfänga med ett patos för homo­sex­u­ella rät­tig­he­ter. Men här har du för­står för­enk­lat mitt resonemang.

    Lösning: Sean Penn borde spe­lat Milk “straightacting””

    Svar: Var står detta i min text? Förklara det så kan vi prata om det.

    Jag vet inte om min text blev lite otyd­ligt, den kor­ta­des ned lite — i Urspungsversionen tog jag upp “Patrik 1,5″ som exem­pel också, men poängen är inte att det är fel att vara fjol­lig. Däremot är det fel att utnyttja en allt­för över­an­vänd bild av en mar­gi­na­li­se­rad grupp för att vinna en Oscar. — Särskilt om man inte till­hör grup­pen själv. Det finns ingen­ting med det som är utma­nande, norm­bry­tande eller ens intres­sant.
    Det är som att måla ansik­tet i negersmink och vinna en oscar för att ha por­trät­te­rat en melo­n­hung­rig slav. Vi har ju sett det tusen gången förut, till skill­nad från Omar som är one of a kind. Du läser in saker som inte står i min text när du säger att jag före­språ­kar ofjol­lig­het. Harvey Milk var säkert ätte­fjol­lig och en jät­te­fin kille. Men jag tyc­ker inte att Sean Penn är det.

  • http://Kristofferviita.blogspot.com Kristoffer Viita

    Oj vad många stav­fel det blev. SRY

  • Malte

    Sanslöst att man kan upp­rö­ras över sådant här och missa t ex att ingen i fil­men har sex, eller att det före­kom­mer exakt en flata i hela rullen.

    (Förresten: Mickes poäng med vem-fan-kommentaren kanske var att ifrå­ga­sätta att Hegartys kri­tik är rele­vant. Kan tänka mig att New York Magazine ringt runt flera dus­sin hbt-profiler innan de hit­tade nån som ville/orkade kri­ti­sera filmen…]

  • http://Kristofferviita.blogspot.com Kristoffer Viita

    Lite sent ute här men…

    Malte: Hegarty blur­bade ur sig det där i en två­si­dors inter­vju som i stort hand­lade om honom och hans nya skiva. utta­lan­det om Milk var alltså inte något resul­tat av en rundringning.

    Och åter igen refe­re­rar jag till min ursprungs­text. Där näm­ner jag att den enda fla­tan i fil­men får lika lite utrymme som en svart per­son i en high school film (därav slutklämmen).

  • http://www.effin.se/blogg Leo

    bra talat.

  • http://www.asiktstorped.se Micke

    @Mats @Julia: tack!
    @Globetrotter: unge­fär så, ja.
    @Kristoffer: När det gäl­ler Anthony så säger Malte unge­fär vad jag kän­ner. Oavsett vad så är din arti­kel redi­ge­rad på ett sånt sätt att för mig är väl­digt lätt att göra min tolk­ning (och, av kom­men­ta­rerna att döma är jag inte ensam) och svårt att göra den tolk­ning du menade. Jag vid­hål­ler fort­fa­rande att det inte finns någon som helst poäng i att skälla på Sean Penn när han gör en karak­tär por­trätt­lik. Hela din poäng fal­ler lik­som med att Milk fak­tiskt var fjol­lig. I min värld hade det varit värt all kri­tik i värl­den om han straigh­tat till Milk.

    Jag har inte sett Patrik 1,5 och kan inte kom­men­tera den. Jag tyc­ker dock att hur de än spe­lar i fil­men så är det inte dit kri­ti­ken ska rik­tas. Det är istäl­let jour­na­list­kå­ren som begår det värsta nor­ma­li­se­rings­brot­tet när de all­tid foku­se­rar på “hur var det att kyssa en kille?” i inter­vju­erna. Eh?

    Anyhow, om din text har slak­tats så hårt borde du fått läsa den innan den gått live. Och om det här var resul­ta­tet, så hade i alla fall jag väg­rat dem pub­li­ce­ringen — för uppen­bar­li­gen är det myc­ket lätt att fel­tolka dig.

  • http://womenleatherandhell.blogspot.com/ Sulla

    Antony Hegarty är skyl­dig till att ha ska­pat ett par av 2000-talets bästa ski­vor. Rösten påmin­ner om Nina Simone, krop­pen påmin­ner mer om en rug­by­spe­la­res. Lätt värt att kolla upp. http://www.youtube.com/watch?v=S-NziGE6DVY

    Hans egen fram­to­ning är inte så macho, heller.