From the monthly archives:

februari 2009

Jag vet inte rik­tigt vad Kristoffer Viita på Expressen vill säga med sin kolumn “Så fjol­lig som en mjölk”.

Kokar vi ner det till något slags poäng så är Kristoffers pro­blem följande:

[…] bögarna i Milk är flam­boy­anta på ett sätt som en straight publik redan har vant sig vid att se: som förs­näl­lade ver­sio­ner av heterosexuella.

För att exemp­li­fi­era tar Kristoffer upp Anthony Hegartys (vem fan är det?) kri­tik mot att Sean Penn spe­lar Milk “fjolligt”.

Problem: Sean Penn spe­lar Milk fjolligt.

Lösning: Sean Penn borde spe­lat Milk “straigh­tacting” (too … many … puns …)

Det hade bättre om bögarna varit hård­föra homos som Kristoffers exem­pel: Omar Little i The Wire.

Det hade kun­nat vara rele­vant kri­tik. Det hän­der allt­för ofta att skå­de­spe­lare använ­der sig av ste­re­o­ty­per för att por­trät­tera bögar.

Kristoffer Viitas inställ­ning redu­ce­ras dock till samma fjoll­ha­tande nivå som nyut­komna bögar ofta hyser av det fak­tum att Milk är base­rad på verk­liga per­so­ner. Verkliga per­so­ner som i vissa fall fort­fa­rande lever, i andra finns på film. Sean Penn använ­der sig av “met­hod acting”, och tit­tar man på klip­pen av den verk­lige Harvey Milk i Youtube-klippet nedan kän­ner i alla fall jag igen rörel­se­mönst­ret och sät­tet att prata från Sean Penns por­trät­te­ring. Milk var alltså, enligt Kristoffer och Anthony Hegarty (all­var­ligt — vem fan är det?), fjol­lig och det är dåligt att por­trät­tera honom så.

Det är helt enkelt en omskri­ven vari­ant av “Micke, man kan inte tro att du är bög för du är så nor­mal”. Gäsp.

I min värld har Sean Penn gjort ett fan­tas­tiskt jobb med att fånga nyan­serna hos Milk utan att spela över. Människor har många lager, och so what om Harvey Milk var fjol­lig? Det gör honom inte till en sämre män­ni­ska, sämre hjälte eller sämre bög.

Andra blog­ga­res inlägg om , , , , , ,

{ 11 comments }

Microsofts tjänst “Xbox live” tillå­ter inte att du iden­ti­fi­e­rar dig som flata eller bög i din per­son­liga pro­fil, eller i din spe­lar­namn (aka “gamer tag”). I alla fall om du gör det på eng­elska. Det är oklart huruvida det är tillå­tet på svenska.

Den offi­ci­ella lin­jen är att man inte är homo­foba, för att spe­lare inte hel­ler får iden­ti­fi­era sig som hetero. Enter hete­ro­nor­ma­ti­vi­te­ten. Applicerar man samma tanke på, säg, att man inte skulle få iden­ti­fi­era sig som kille eller tjej — så skulle alla de tje­jer som lirar spel online plöts­ligt bli ännu mer osynliga.

Jag skulle säga att det här gör att Microsoft kla­rar sig från “homo­foba” och istäl­let ham­nar i fac­ket “gayovänliga”.

Det är inte en stra­tegi som är helt genom­tänkt. Du får inte ha “gay­wood” som efter­namn, även om du råkar heta det på rik­tigt. Däremot fun­kar “straightwood” bra. I rätt­vi­sans namn ska man tillägga att såväl “hete­rowood” som “homowood” är för­bjudna. Det ver­kar bara vara eng­elska ord som är för­bjudna. Obscena ord på andra språk ver­kar pas­sera obe­märkta, och det kanske är tur det, annars skulle utbu­det vara begrän­sat. Någon som kän­ner för att regi­strera “kuk­blod” som gamertag?

Stephen Toulouse skri­ver på sin blogg om den här poli­cyn. Jag upp­skat­tar att det finns en omtanke bakom den, men alla som har spe­lat något spel online vet att den är tand­lös. Jag har tap­pat räk­ningen på hur många kids (och före detta kids) som använ­der “gay” i ned­sät­tande syfte, och det är ingen av dem som har bli­vit eller kom­mer att bli avstängd för det. Om man skulle orka anmäla dem så hand­lar det om ord mot ord.

Det iro­niska i sam­man­hanget är att man i Mass Effect kan vara les­bisk, och att Fable 2 tillå­ter dig att både gifta dig och ha sex med per­so­ner av bägge kön oav­sett om du väl­jer att spela man eller kvinna. Bägge spe­len är exklu­siva för Xbox 360 som platt­form.
Min nya gamertag: Mike Unstraight
Vi får se hur långt man kan gå över grän­sen. Jag bytte just gamer­tag från “Kazarnowicz” till “Mike Unstraight” (vil­ket för övrigt kos­tade mig 90 kro­nor, då Microsoft tar betalt för att man ska få byta). Egentligen ville jag ha “Totally Unstraight” men det är tre tec­ken för myc­ket. I min pro­fil­bi­o­grafi har jag skri­vit in “Jag är sjukt glad att jag är bög. Livet är myc­ket roli­gare så”. Vi får se om mitt konto blir avstängt på grund av min gamer­tag, eller på grund av infor­ma­tio­nen i min biografi.

Mer läs­ning:
Consumerist om en kvinna som fick sitt konto avstängt för att hon skrev att hon är les­bisk. Det är dock för­mod­li­gen så att hen­nes konto blev avstängt per auto­ma­tik: många använ­dare gad­dade ihop sig och använde auto­ma­ti­ken för att klaga på hen­nes konto. Gör till­räck­ligt många spe­lare det, blir kon­tot avstängt per auto­ma­tik tills någon levande per­son kan kolla på det. I det här fal­let är det alltså sna­rare spe­larna som är homo­foba, och inte Microsoft.

Consumerist skri­ver också om Richard Gaywood, som fick sitt konto avstängt när han regis­te­rade “RichardGaywood” som gamer­tag. Likadant gick det för en kille som valde att kalla sig the­GAY­ER­ga­mer.

GLAAD, den ame­ri­kanska orga­ni­sa­tio­nen som arbe­tar för HBT-rättigheter, läg­ger sig ganska platt i det här fal­let. Läser jag mel­lan raderna upp­fat­tar jag att de hål­ler på att jobba på det här och inte vill stöta sig med Microsoft. De går i min smak för långt i sitt för­svar för ett system som pekar ut “gay” a) som något sex­u­ellt och b) som ett invektiv.

För övrigt är Sonys PS3-tjänst inte ett dugg bättre. Faktum är att de går snäp­pet längre.

Andra blog­ga­res inlägg om , , , , , ,

{ 6 comments }

Jag snubb­lade över årets första vår­tec­ken idag, ett gäng små snö­drop­par i Karlskrona. Det gjorde mig betyd­ligt mer glad än nyhe­ten att Victoria och Daniel ska gifta sig. Om vi läm­nar den demo­kra­ti­tek­niska frå­gan där­hän, så är kung­a­hu­set mest trå­kigt. Tacka vet jag det brit­tiska som i alla fall har en prins som är väl­hängd, ägnar sig åt att slicka sina kom­pi­sars bröst­vår­tor, klär sig som nazist på maske­ra­der och är all­mänt (med kung­a­husmått mätt) skan­da­l­in­rik­tad. Nu före­kom­mer vis­ser­li­gen humor kring svenska kung­a­hu­set också, är man trå­kig så öppnar man för paro­dier typ Hey Baberiba! (deras Bernadotte-Vickan är dock inte lika rolig som deras Silvstedt-Vickan). Och vi ska icke för­glömma den oav­sikt­liga humorn i när roja­lis­ter ser dome­da­gen komma när adeln gif­ter sig med di ofrälse. (Sen tror jag inte att kung­a­hu­set behö­ver för­svinna, så länge de hål­ler sig med några fler skan­da­ler. Tänk Big Brother goes Drottningholm.)

Hur som helst, så länge adeln hellre invi­ger köp­centra än att tala (eller ens dyka upp på) Pride så kän­ner jag mer glädje över årets första snö­drop­par än över icke-nyheten att Danne och Vickan ska göra sin tra­di­tions­en­liga mis­sio­närs­ställ­ning legi­tim (med kung­a­husmått mätt).

Årets första vårtecken: snödroppar

Andras blog­gin­lägg om , , , ,

{ 6 comments }

Bildfrågan

22 februari 2009

in utan kategori

Vad är det här?
Det här skulle kunna vara en illust­ra­tion av min hjärna just nu. Det skulle också kunna vara till­verk­ning av Hubba Bubba med jord­gubbs­smak. Det skulle kunna vara vad man vill göra med SJ där­för att deras tåg ald­rig hål­ler tiden. Ingendera är helt rätt.

Vet du vad det är?

Andras blog­gin­lägg om

{ 12 comments }

Jag älskar er kre­a­ti­vi­tet när det gäl­ler svor­do­marna. Mitt voka­bu­lär inne­hål­ler numera uttryck som “han är ett jävla sat­fläsk”, “där går ett klamy­di­a­nylle, om jag någon­sin sett ett”, “det här sma­kar kal­song­väl­ling” och “det där är typiskt såna fon­ta­nell­knul­lare som hon”.

När jag sit­ter med så här många bra alter­na­tiv fram­för mig har jag svårt att välja en favo­rit. Därför över­lå­ter jag utslags­rös­ten till dig.

(Röstningen hål­ler på till och med mån­dag 23 februari)

Vilket av dessa uttryck har mest svordoms-oompf?

  • ditt sned­knul­lade sprut­lu­der (51%)
  • kuk­blod också (22%)
  • hel­ve­tes jävla fitt-margit kuk-arsel (16%)
  • din icke fär­dig­knul­lade gris­fitta (9%)
  • fon­ta­nell­knul­lande ele­fant­balle (2%)

Antal rös­ter: 45

Loading ... Loading …

Andras blog­gin­lägg om ,

{ 2 comments }

År 2006 var jag med i en hyp­nosshow i Las Vegas. Första delen pub­li­ce­rade jag för ett par vec­kor sedan. Här är andra.

Engelska är inte mitt moders­mål, och även om har med CV-språk “utmärkta kun­ska­per” i det så mis­sar jag ibland saker. Som instruk­tio­nerna i prutt-sekvensen. Jag fat­tade att det hade något med fisar att göra, men jag hade inte hört alla instruk­tio­ner och där­för för­stod jag inte rik­tigt vad som hände runt mig. Jag tror att det också är ganska tyd­ligt på min upp­syn — jag ser inte ut att vara den skar­paste kni­ven i besticklådan.

Del två är där­e­mot desto roligare.

Brian (den första kil­len, han som får sug­ges­tio­nen att han ska dansa som Carlton i “Fresh Prince of Bel Air” varje gång en Tom Jones-låt drar igång) stod fram­för mig i kön till sho­wen. Om jag skulle beskriva honom på en fest så är han kil­len som låg­mält sit­ter och chil­lar i ett mörkt hörn och dric­ker öl. Han är abso­lut inte fes­tens cent­rum. När han får instruk­tio­nerna tänkte jag “äh, ald­rig”. Jag hade fel.

Kille num­mer två, John, är han som är plan­te­rad. Det finns vissa grän­ser man inte pas­se­rar under den här typen av lätt hyp­nos, och en av dem är att ringa till folk man är ytligt bekant med, eller till famil­je­med­lem­mar, och säger “Hi, it’s John and I just wan­ted to say that I suck cock for wooden nickles”.

Nästa per­son att få en sug­ges­tion som varar hela sho­wen är jag. Hur det går? Det får du se.

Andras blog­gin­lägg om , , ,

{ 5 comments }

Svordomar
Idag slog det mig än en gång att jag inte kan spe­ci­ellt kraft­fulla svor­do­mar på svenska. Å ena sidan kan jag tycka att det är lite posi­tivt att svens­kan inte inne­hål­ler svor­do­mar som får folk att svimma eftersom jag någon­stans tyc­ker mig se kopp­lingar till hur myc­ket makt reli­gi­o­nen har över ett sam­hälle, och hur grova svor­do­mar det finns. Å andra sidan sak­nar jag ett kraftut­tryck som också får mig att rodna i den där situ­a­tio­nen när “jävla skit” inte hjälper.

Det här behö­ver vara ett ganska kort uttryck eller ett ord som du kan använda när datorn kraschar/blåskärmar/badbollar sig fem minu­ter innan ett vik­tigt möte, sam­ti­digt som du spil­ler ut din latte över tan­gent­bor­det, mobil­te­le­fo­nen och din pap­persko­pia av avta­let som du ska ha med till mötet och du hop­par upp för att inte få kaffe på dig (men får såklart stora fläc­kar i skre­vet) och slår påpass­ligt i smal­be­net så att du ser stjär­nor av smärta. Då vill du säga det här.

Jag frå­gade på Twitter och Facebook och fick några för­slag, men jag är säker på att alla kan vara ganska kre­a­tiva när det väl gäl­ler. Jag tän­ker också att folk kanske inte vill skriva “avfö­rings­gnug­gare” på Twitter, och tän­ker där­för att kom­men­ta­rer på ett blog­gin­lägg ju kan ges ano­nymt. Den som kom­mer på den svor­dom som jag gil­lar mest får ett pre­sent­kort på 200:- i val­fri nät­bu­tik (tänk på att ange en e-postadress som fun­ge­rar om du är ano­nym och vill ha ut pri­set — den pub­li­ce­ras inte på saj­ten, men jag kan veri­fi­era att du är per­so­nen bakom)

Enda regeln: det får inte vara fler än tio stavelser.

Hittills är alter­na­ti­ven:
“Din Åder­förkal­kade Snuskrabba!“
sat­fläsk
neger­hora
idi­otjä­vel
slad­der­fitta
fitt­hjärna
knöl
din åsna
fon­ta­nell­fjolla
krist­de­mo­krat
gris­fitta
pojkslida
hel­ve­te­sjävla­fan
var­vul­van
kräng­kuk
uruk-hai-fitta

Mitt bidrag: spädbarnsrövknullare

Okej, hit me with your best shot.

Andra blog­ga­res inlägg om , , , ,

{ 19 comments }

Jag tyc­ker för­visso att kons­ten ska vara fri, utmana och ställa frå­gor, men den här fil­men gjorde mig oer­hört arg

- Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i DN

Andra blog­ga­res inlägg om , , ,

{ 2 comments }

För att det här ska vara helt menings­fullt bör du ha läst och sva­rat på det första dilem­mat.

Läs ige­nom sce­na­riot och bestäm dig för hur du skulle göra. Skriv en kom­men­tar och berätta hur du skulle göra och hur du reso­ne­rar i ditt val. Svarar du lika­dant som i första dilem­mat, eller sva­rar du annorlunda? Precis som tidi­gare före­slår jag att du skri­ver ditt eget svar innan du läser kom­men­ta­rerna, för att slippa bli påver­kad av and­ras beslut och resonemang.

Scenariot:
Du står på en bro över ett järn­vägs­spår. Det finns inget räcke. Du ser ett tåg komma från ena hål­let. Längre bort finns fem per­so­ner som arbe­tar på spå­ret. Tåget är på väg rätt mot dem, och det kom­mer att döda dem om det fort­sät­ter. De hör inte tåget, de ser det inte, och det finns inget sätt som du kan varna dem på.

Bredvid dig står en per­son och tit­tar ner åt det håll tåget kom­mer ifrån. Om du knuf­far ner per­so­nen på spå­ret kom­mer tåget att köra på per­so­nen och stanna innan det kom­mer fram till de fem som arbe­tar på spå­ret. Det här är enda sät­tet du kan påverka hän­del­se­för­lop­pet. Knuffar du ner personen?

Om du är som majo­ri­te­ten är din spon­tana reak­tion att det är mer okej att dra i spa­ken i sce­na­rio 1 än att knuffa ner per­so­nen i sce­na­rio 2, trots att utfal­let är det­samma. Det enda som skil­jer är gra­den av per­son­ligt enga­ge­mang. Det är också olika delar av hjär­nan invol­ve­rade i att behandla dessa två dilemman.

Första gången jag träf­fade på det här pro­ble­met gjorde jag en massa efter­kon­struk­tio­ner för att för­klara var­för jag skulle dra i spa­ken, men inte knuffa ner man­nen, trots att jag spon­tant sva­rade “ja” på första och “nej” på andra. Det här visar också svå­rig­he­ten med att ha principer.

Min poäng är: om beslut base­rade på etik är så här krång­liga är det inte kons­tigt att många söker sig till reli­gi­o­ner där någon högre makt dik­te­rar vad som är rätt och fel. Dessutom tror jag att det här är rela­te­rat till var­för vi har lät­tare för att göra folk illa via proxy än direkt, både i stort och smått.

Andras blog­gin­lägg om , , ,

{ 11 comments }

Läs ige­nom sce­na­riot och bestäm dig för hur du skulle göra. Skriv en kom­men­tar och berätta hur du skulle göra och hur du reso­ne­rar i ditt val. Har du redan varit med om det här testet är det såklart mer intres­sant om du inte berät­tar för myc­ket om det, så att de som inte gjort det får utveckla sitt eget reso­ne­mang. Därmed inte sagt att du inte får vara med och berätta om hur du reso­ne­rar. Jag före­slår också att du skri­ver ditt eget svar innan du läser kom­men­ta­rerna, för att slippa bli påver­kad av and­ras beslut och reso­ne­mang. Det är ett etiskt dilemma, och där­med finns inte rätt eller fel — där­e­mot kom­mer det en poäng i ett andra inlägg.

Scenariot:
Du står vid ett järn­vägs­spår, och du ser ett tåg komma. Längre bort finns fem per­so­ner som arbe­tar på spå­ret. Tåget är på väg rätt mot dem, och det kom­mer att döda dem om det fort­sät­ter. De hör inte tåget, de ser det inte, och det finns inget sätt som du kan varna dem på.

Det finns ett sido­spår längre bort. På det här spå­ret job­bar en enda per­son. Inte hel­ler den här per­so­nen hör eller ser tåget, och du har ingen möj­lig­het att ge någon var­ning. Åker tåget på det här spå­ret kom­mer det att döda personen.

Bredvid dig finns en spak. Om du drar i den väx­lar du över tåget från huvud­spå­ret med fem män­ni­skor, in på sido­spå­ret, där det finns en. Drar du i spaken?

(Eller, med How I Met Your Mother-terminologi: what do you do? GO!)

Andras blog­gin­lägg om , ,

{ 19 comments }

Bloggportalen.se Creeper