Jag insåg för ett tag sedan att det inte finns någon bra nybörjarguide till just WordPress på svenska, så nu har jag skrivit en. Den gäller för nyaste versionen av WordPress, och finns även i PDF-format.
Om denna guide
För att kunna ta till sig denna guide tror jag att du behöver ha ett litet hum om vad HTML är, veta hur du laddar upp saker med ett FTP-program och vara lite allmänt internet-van. Du behöver inte kunna något alls om PHP-programmering. Guiden är utdelad under Creative Commons by-nc-sa.
Om du vill kolla ungefär hur administrationsgränssnittet fungerar innan du installerar WordPress själv, så rekommenderar jag dig att registrera ett konto på wordpress.com. De tillhandahåller gratis WordPress MU-bloggar (WordPress MU = MultiUser, ett slags webbhotell för WordPress-bloggare). Administrations-sidorna i WordPress MU ser till mångt och mycket ut som i en vanlig WordPress-installation, med skillnaden att en vanlig har fler konfigurationsalternativ.
Starta en WordPress-blogg på svenska
Du behöver följande:
- WordPress-filerna, finns på http://wordpress.org/download/
- Svenska språkanpassningen, sv_SE.mo.
Vill du ha svenskt användargränssnitt och engelskt administrationsgränssnitt kan du tanka hem min egenmodifierade språkfil
- Konto på en webbserver med stöd för PHP (lägst version 4.2)
- MySQL-databas (lägst version 4.0)
- användarnamn och lösenord till en användare med läs– och skrivrättigheter i databasen, samt namnet på databasen
Internetworlds senaste webbhotellsundersökning visar att följande hotell uppfyller kraven och är mest prisvärda: One.com, webbhotell.spray.se, Binero och Loopia. Personligen använder jag Loopia och är nöjd med dem.
Steg 1:
Ladda upp alla WordPress-filer till webbservern, se till att katalogstrukturen behålls. Den katalog du laddar upp filerna till kommer att bli rotkatalogen för bloggen. Det här kan justeras senare, men det kräver en del jobb. Det är betydligt enklare att redan från början tänka igenom om du vill att besökarna ska nå din blogg genom att skriva www.dindomän.se eller www.dindomän.se/blogg eller någon annan adress. I det första fallet är laddar du upp filerna direkt i webbroten för din domän, i det andra i en underkatalog som heter /blogg/
Steg 2:
Skapa en katalog som heter languages under /wp-content/ Ladda sedan upp filen sv_SE.mo till denna katalog.
Steg 3:
Resten av konfigurationen görs via valfri webbläsare. Gå till din bloggadress i webbläsaren (www.dindomän.se eller www.dindomän.se/blogg)
När du klickat förbi första sidan får du fylla i namnet på databasen, användarnamn och lösenord för att komma åt databasen, IP-adress eller värdnamn för databasen och prefix för tabellerna. Allt utom det sistnämnda får du från ditt webbhotell. De flesta webbhotell idag har kontrollpaneler där du kan ta reda på dessa uppgifter. Tabellprefixet väljer du själv. Om du inte har tänkt att ha flera olika bloggar i samma databas kan du lämna det förifyllda värdet, wp_
Klicka vidare, om allt är rätt kommer du till en sida som säger att du kan påbörja själva installationen. Klicka vidare igen. Du får nu fylla i två saker: Titeln på din blogg (i mitt fall, Åsiktstorped) och din e-postadress. Välj en adress du kollar ofta, eftersom alla meddelanden som rör administration av bloggen kommer skickas dit. Klicka på “Install WordPress” och du får se inloggningsuppgifterna för administratörskontot för din blogg. Gå vidare genom att klicka på “login” och logga in med administratörskontot.
Du är nu inne i kontrollpanelen, på engelska kallad “dashboard”, för din blogg. Notera adressen, det är den du går till när du vill skriva nya inlägg eller göra förändringar på din blogg. Adressen är densamma som till din blogg, med /wp-admin/ tillagt i slutet.
WordPress filstruktur
För att förstå hur man installerar plug-ins och teman behöver man ha lite koll på hur WordPress katalogstruktur ser ut. Här är en snabbguide:
1. /
2. /wp-admin/
3. /wp-includes/
4. /wp-content/
1. / Är rotkatalogen för bloggen. Innehåller många filer, bl a för RSS–
och Atom-flöde, pingbackar och integration med externa tjänster (t ex för att kunna göra inlägg från externa tjänster som Flickr). Här behöver du i princip aldrig ändra något.
2. /wp-admin/ Denna katalog innehåller administrationsgränssnitt. Dessa filer och kataloger behöver du aldrig gå in i (förutom via webbläsaren)
3. /wp-includes/ Samtliga filer i den här katalogen innehåller funktioner, till exempel front-end ajax. Här behöver du aldrig gå in.
4. /wp-content/ Det här är den för dig mest intressanta katalogen. Den innehåller i grunden två underkataloger:
/themes/ innehåller filer som rör teman.
/plugins/ innehåller samtliga plugins.
Gör det här innan du börjar skriva
Det här är en beskrivning över grundläggande konfiguration du behöver göra. Avsnittet “Administration av bloggen i korta drag” längre fram går igenom administrationen lite mer utförligt.
Det första du ska göra är att gå till “Settings” som finns i övre högra hörnet.
General
Om du vill ha en “tagline”, underrubrik, för din blogg sätter du den här. Underrubriken skrivs med automatik ut på vissa ställen. På Åsiktstorped har jag underrubriken “Det är inte ett yrke. Det är en livsstil.“Kollar sedan att “Timezone stämmer. Du behöver ställa in hur många timmar som skiljer mellan UTC (Koordinerad universell tid) och Svensk tid. UTC har inga korrigeringar för sommar/vintertid. När Sverige har sommartid vill du att tiden ska diffa 2 timmar, när Sverige har vintertid vill du att tiden ska diffa 1 timme. Det här är den tid som inlägg och kommentarer kommer att stämplas med.
I fälten “Default date format” och “Default time format” ändrar du hur bloggen visar datum och tid som standard.
d F Y som “Default date format” ger 29 februari 2008 som standardangivelse för datum
G:i som “Default time format” ger 18:53 som standardangivelse för tid
Writing
Här vill du framför allt uppdatera vilka tjänster du vill pinga. Vissa tjänster kräver konton eller konfiguration, dessa skriver jag om längre fram i dokumentet. Generella tjänster som är bra att pinga för bloggar på svenska är:
http://rpc.pingomatic.com/
http://nyligen.se/ping/
http://rpc.technorati.com/rpc/ping/
http://rpc.twingly.com/
http://blogsearch.google.com/ping/RPC2
http://search.tailsweep.com/xmlrpc.do
Reading
Innehåller ingenting du behöver ändra just nu.
Discussion
Innehåller inget du behöver ändra just nu.
Privacy
Innehåller inget du behöver ändra just nu.
Permalinks
Innehåller inget du behöver ändra just nu.
Miscellaneous
Innehåller inget du behöver ändra just nu.
Du är redo att börja blogga.
Att importera material från andra bloggar
Om du redan har en annan blogg kan du importera inläggen från den till din nya WordPress-blogg. Hur bra resultatet blir, beror på varifrån du importerar materialet. Det finns specifika importfunktioner för de flesta större bloggtjänster som Blogger, LiveJournal, Movable Type och TypePad. För att importera inlägg från en existerande blogg, välj “Manage” -> “Import” och välj sen från vilken plattform du vill importera och följ instruktionerna. Från tjänster som Blogg.se eller Aftonbladets bloggplattform kan du importera genom att välja “RSS”. Metrobloggar kan tyvärr inte importeras på det här sättet, då deras RSS-flöden inte innehåller hela inläggen.
Skillnaden mellan taggar och kategorier
När du skriver ett inlägg kan du både lägga det i olika kategorier, och sätta olika taggar på det. Skillnaden mellan kategorier och taggar kan tyckas liten, men där finns en skillnad:
Kategorier är som stora behållare som snabbt ska kunna ge en översikt om vad din blogg handlar om. Optimalt håller du antalet kategorier i din blogg till max 10–15 stycken.
Taggar är etiketter som sätts på varje inlägg, oavsett vilken kategori inlägget sedan läggs i. Etiketter är mer specifika om vad just det här inlägget innehåller, och bör vara objektiva beskrivningar. Till exempel kanske du har en blogg som handlar om popkultur. Då har du kanske kategorierna “teve”, “film”, “musik” och “spel”. När du sen skriver en recension av filmen “Brokeback Mountain” lägger du inlägget i kategorin “film”, och eftersom du skriver mycket om Heath Ledger och Jake Gyllenhaal taggar du inlägget med följande taggar: “brokeback mountain, recension, heath ledger, jake gyllenhaal, drama” (etiketter separeras med kommatecken).
När du sen skriver ett inlägg om Saturday Night Live, där Jake Gyllenhaal är med, etiketterar du även det inlägget med “jake gyllenhaal”. Genom att sedan lista alla inlägg med etiketten “jake gyllenhaal” kan du se alla inlägg där Jake Gyllenhaal förekommer, oavsett vilken kategori inläggen ligger i.
Använder du dig av bloggar.se och deras etikettverktyg kommer du att sätta etiketter på ditt inlägg två gånger: en gång för din egen del, och en gång för bloggar.se Dessa etiketter kan vara exakt desamma. Här är det ännu viktigare att vara konkret, tydlig och objektiv. Värdeord som “bra”, “dåligt”, “vackert” och så vidare är inte speciellt bra etiketter.
Skillnaden mellan “posts” och “pages“
När du väljer “Write” har du alternativen “Post” (inlägg) och “Page” (statisk sida). Statiska sidor är sådana du vill att en besökare ska kunna läsa oavsett när du skrivit den. Inlägg som skrevs för ett år sen finns i arkivet och kräver att besökaren aktivt söker upp den, medan statiska sidor listas någonstans i navigationen. Mina statiska sidor listas i sidhuvudet, precis under rubriken. Idag har jag tre statiska sidor: Arkiv, Inspiration och Om bloggen. Jag skulle ha kunnat skriva ett inlägg där jag skriver om min blogg, men det hade då legat längst bak i arkivet under “januari 2006″.
Administrationsgränssnittet i korta drag
Dashboard — Översikt över bloggen. Senaste inläggen du gjort, senaste kommentarerna från läsare och senaste inlänkarna till bloggen. Även senaste nyheterna från WordPress-utvecklarna och från ettnätverk av WordPress-relaterade bloggar finns här.
Write — Skriv inlägg eller skapa statiska sidor. Har du sparat något som utkast kommer du åt dem härifrån. Oftast går du hit för att skriva ett nytt inlägg och sedan publicera det, eller spara det som utkast. “Post” avser blogginlägg. “Page” avser statiska sidor. “Link” avser länkar i din länklista.
Manage — Hantera samtliga inlägg, statiska sidor, länkar, kategorier, uppladdade filer, importera inlägg, exportera inlägg. Ofast går du in här för att ändra i publicerade inlägg, i början kommer du vara här för att hantera statiska sidor, kategorier och länkar.
Design — precis som rubriken säger, allt som rör bloggens design. Här aktiverar och ändrar du i teman som ändrar hela utseendet, och widgets (småprogram som visas på valda delar av din blogg).
Comments — Hantera publicerade kommentarer, moderera kommentarer som hamnar i modereringskön, hantera kommentarer som markerats som spam.
Settings — Förutom grundkonfigurationen, som jag gick igenom tidigare, kommer många plugins som har konfigurationssidor att lägga länkar till sina konfigurationssidor här.
Plugins — Här listas samtliga plugins du har laddat upp till katalogen wp-content/plugins. Här aktiverar och deaktiverar du plugins. När en plugin får en ny version syns det här genom ett meddelande i direkt anslutning till beskrivningen, och du kan genom ett enkelt klick uppdatera plug-in:en.
Users — här hanterar du användare, ifall du skulle vilja låta fler personer skriva på din blogg.
Teman
Teman för WordPress är ungefär som skal för mobiltelefoner. Innehållet är detsamma, det är bara utseendet som ändras. Det enklaste sättet att hitta WordPress-teman är att gå in på WordPress Theme Viewer där du kan få se temat i aktion innan du bestämmer dig. Där kan du också söka efter teman utifrån egenskaper som färg, antal kolumner och placering av navigation.
Att installera nya teman är mycket enkelt. Det innebär i princip att du
a) laddar upp dem i rätt katalog, /wp-content/themes/ Var noga med att lägga varje tema i dess egna underkatalog.
b) går in i administrationsgränssnittet och aktiverar dem genom att klicka på temats namn eller screenshot.
De flesta teman idag är “widget-ready”, de har stöd för plug-ins i form av widgets. Vissa teman kräver att du laddar hem vissa plug-ins för att temat skall fungera. I de fall du behöver installera plug-ins med ett tema, finns oftast en förklarande textfil tillsammans med temat.
En sak som man ska tänka på med teman är att många tema-skapare är lite lata och undgår språkanpassningen. Det innebär att din blogg kan innehålla en hel del engelsk text i navigation efter att du aktiverat ett visst tema. Det är då temaförfattaren skrivit in ord direkt i tema-filerna, istället för att göra referenser till uttrycken som finns i WordPress egna ordlista. Det du kan göra i det här fallet:
– Leva med lite blandning av engelska och svenska
– Hitta ett annat tema
– Gå in i filerna och ändra själv. Det kan vara lite vanskligt om du inte kan HTML och PHP, men om du sparar kopior av originalen kan du alltid gå tillbaka ifall något skulle bli fel.
Plug-ins och widgets
Plug-ins till WordPress är kodsnuttar som fixar saker som du annars skulle behöva kunna programmera för att lösa. Det kan vara att slumpa fram en bild av tio olika tillgängliga, att låta läsarna rösta i en omröstning du skapat eller att ta hand om spam-kommentarer så att du slipper se dem. Vissa plug-ins behöver du inte göra något med förutom att aktivera dem. Akismet, som stoppar spam, är ett sånt exempel. Andra, som WP-Polls, använder du vid behov. WP-Polls skapar enkäter där du bestämmer frågorna och vilka alternativ som ska finnas. Sen finns “widgets”.
När du aktiverat en plug-in som är en “widget”, kan i administrationsgränssnittet dra och släppa den för att lägga den på rätt plats. Oftast läggs widgets i “sidebar” för en sida. “Sidebar” är en del av sidan som innehåller länkar till andra delar på din sajt, senaste kommentarerna eller annat sido-innehåll som inte är konkreta inlägg. Det vanligaste är att sidebar finns på höger sida, men det finns teman där den ligger till vänster, högst upp eller längst ner. Det är den som skapat temat som bestämmer hur många olika “sidebars” som ska finnas. I grundutförandet har alla sidor en och samma “sidebar”.
Det enklaste sättet att förstå “sidebar” är att ta ett praktiskt exempel: “Sidebar” på min blogg ligger till höger, det är där du ska titta för att se skillnaden. I min nuvarande design har jag fyra olika “sidebars” :
en sidebar för huvudsidan: www.asiktstorped.se
en sidebar för enskilda inlägg: www.asiktstorped.se/2006/08/02/googledikt/
en sidebar för statiska sidor: www.asiktstorped.se/om-bloggen/
en sidebar för arkivsidor: www.asiktstorped.se/arkiv/
I fallet “sidebar för huvudsidan” har jag fyra olika “widgets”:
– “Random Image”, widget som slumpar den bild av mig som visas längst upp.
– “Sideblog”, widget som låter mig ha korta inlägg i “sidebar”. Sideblog förekommer två gånger, en gång för “Binär kärlek: 1″ och en gång för “Binär kärlek: 0″
– “Recent comments”, widget som listar de senaste kommentarerna från mina läsare
– “Text”, widget där jag själv lagt in länkar till RSS-flöden för inlägg och för kommentarer.
Att installera plug-ins är enkelt. Ladda helt enkelt upp dem till /wp-content/plugins/ Vissa plug-ins måste ligga direkt i /plugins/ medan andra kräver en egen underkatalog. Med varje plug-in medföljer instruktioner för hur du ska göra för att installera dem. Om inget annat sägs, lägg dem i en egen underkatalog. När du väl laddat upp en plug-in kommer den listas under “Plugins” i administrationsdelen. För att aktivera den, klicka på “activate”. Är det en “widget” kommer den, efter att du aktiverat den, finnas under “Design” -> “Widgets” i administrationsdelen.
Från och med version 2.5 finns en automatik kring uppdatering av plug-ins i WordPress. När en ny version av en plug-in har släppts, kommer du att se det på konfigurationssidan för plug-ins. Klicka på länken “upgrade automatically” och allting kommer ske utan att du behöver göra något mer.
Om en plug-in har konfigurationsalternativ, hittar du oftast länken till konfigurationssidan för plugin:en under “Settings” i administrationsdelen.
Samma sak som jag skrev om teman, att tema-skapare ibland inte språkanpassar sina teman, händer med plug-ins. Om du inte kan konfigurera meddelanden som visas under “Settings” (för “widgets” kan det även finnas under “Design”) innebär det att du antingen måste leva med det, hitta ett alternativ eller ändra själv. Att ändra själv i en plug-in ställer oftast högre krav på programmeringskunskaper än att ändra i ett tema.
Plug-ins som kan vara bra att ha
För att komma igång med plug-ins kan det vara bra att ha ett hum om vad man kan göra med dem. Här följer en lista över de plug-ins jag just nu använder, och vad dessa gör:
Akismet — Stoppar automagiskt spam i form av kommentarer, trackbackar och pingbackar. Fungerar utmärkt och stoppar det mesta. Jag har fått ungefär 3000 riktiga kommentarer, samtidigt har Akismet stoppat mer än 44 000 spam-kommentarer. Akismet kräver att du har ett konto på WordPress.com.
Enhanced links — Det är denna som gör att mina länkar visas med utfällbara rubriker på www.asiktstorped.se/inspiration/
Google Reader Widget — Denna ser till att jag snyggt kan lista alla inlägg som jag delat med mig av i min Google Reader. När jag läser något jag tycker att andra ska läsa, delar jag ut det och det dyker automagiskt upp i “sidebar” (högerspalten) på www.asiktstorped.se/inspiration
Get recent comments — Gör att jag på förstasidan, i högerspalten, kan lista de senaste kommentarerna, pingbackarna och trackbackarna.
Landing Sites — Den här gör att när någon hittar till min blogg via Google eller en annan sökmotor, så får de upp en ruta med andra inlägg som kan vara relevanta för dem. Testa att söka på “paniktourettes” hos Google, och klicka på “I’m feeling lucky” för att se ett exempel.
Lightbox 2 plugin — Skapar snygga gallerier när du har flera bilder i ett inlägg. För att se det i aktion, klicka på någon av bilderna i detta inlägg.
Random Image Widget — Widget som slumpvis väljer en av alla bilder i en katalog. Jag använder den för att växla bilder på mig själv i högerspalten på förstasidan.
Sideblog WordPress Plugin — Widget som gör att du kan ha en miniblogg i en “sidebar”. Du väljer helt enkelt en kategori, och det senaste inlägget i den kategorin kommer publiceras i din “sideblog”. Jag använder den för att göra “Binär kärlek: 0″ och “Binär kärlek: 1″ i högerspalten på förstasidan.
Smart Update Pinger — mycket bra att ha! När du publicerar ett nytt inlägg, skickar du en signal till dina bloggtjänster för att berätta att du publicerat något nytt. Det kallas att “pinga”. Smart Update Pinger ser till att du bara pingar bloggtjänster när du publicerar ett nytt inlägg. Utan denna pingar du bloggtjänster även när du redigerar ett gammalt inlägg, vilket dels kan få dig avstängd för “ping-spam” och dels lurar dina besökare att du har nya inlägg när du inte har det.
Subscribe to comments — låter personer som kommenterar på inlägg välja om de vill få ett e-postmeddelande när någon annan kommenterar på samma inlägg. Användbart när det sker diskussioner bland kommentatorerna.
WordPress Heat Map — gör att du kan skapa ett moln av kategorier eller taggar. Ju fler inlägg som hamnat i en kategori eller märkts med en tagg, desto större kommer taggen/kategorin att se ut i molnet. Se mitt arkiv för exempel med kategorier.
WP-Polls — används för att skapa egna enkäter. Du väljer fråga, hur många svarsalternativ och vilka svarsalternativen ska vara. Exempel finns på www.asiktstorped.se/2008/02/10/enkat-hur-torkar-du-dig/
WP Related Posts — widget som listar relaterade inlägg till det som besökaren just nu läser. “Relaterade” innebär att de är märkta med liknande taggar. Kolla högerspalten under “(Kanske) relevant” i detta inlägg för exempel.
Tips, tricks och blogg-etikett
Permalänkar — Permalänkar är, precis som namnet säger, permanenta länkar till inlägg. I grundutförande ser permalänkar till inlägg ut så här: www.dindomän.se/blogg/?p=12345 Det är varken vänligt mot besökare eller mot sökrobotar. Under “Settings” -> “Permalinks” kan du välja en annan typ av permalänkar. Oavsett vilken variant du väljer rekommenderar jag att ha med “name”. Då kommer rubriken på inlägget finnas med i länken, så att besökare redan innan de klickat på länken har ett hum om var de kommer att hamna.
Kommentarer — Fundera på hur du ska göra med moderering av kommentarer. Det finns två grundalternativ: moderera i efterhand (låta folk skicka in kommentarer och rensa efteråt) eller moderera innan publicering (kommentarerna måste godkännas av dig innan de kommer upp på sajten). Jag rekommenderar att du använder det första alternativet. Det gör att folk blir mer benägna att kommentera, och att diskussionen blir livligare. Det finns anledningar till att välja moderering på förhand, däremot finns inga ursäkter för att inte tillåta kommentarer alls. Du ställer in alternativen under “Settings” -> “Discussion”.
RSS-flöde — ett vanligt sätt att läsa bloggar är via RSS-läsare, till exempel Google Reader eller Bloglines. Din blogg har automatiskt ett RSS-flöde som vem som helst kan prenumerera på. Det händer att folk väljer att bara publicera ingressen av sitt inlägg i sitt RSS-flöde, för att tvinga besökare till sajten. Det är ett dåligt alternativ, av flera anledningar. En av dessa är att vissa kanske läser din blogg via mobilen. Många nya mobilmodeller har inbyggda RSS-läsare, och Google Reader finns som mobil variant. Med största sannolikhet är din sajt inte optimerad för att läsas via mobil, vilket gör att du går miste om läsaren, eller irriterar henom. Om du vill hålla reda på statistik kring läsarna kan du instället publicera ditt flöde via Feedburner. I grunden är inställningen att hela inlägget publiceras i RSS-flödet, skulle du av någon outgrundlig anledning behöva ändra detta gör du det under “Settings” -> “Reading”.
Bloggtjänster — För att nå ut med en ny blogg behöver du registrera den på några bloggtjänster. Bloggportalen.se (drivs av Aftonbladet) är en sådan. Bloggtoppen.se är en annan. Dessa två kräver att du lägger in en kodsnutt på din sida. Enklaste sättet att lägga in denna kodsnutt är i sidfoten. Gå in i administrationsgränssnittet, välj “Design” -> “Theme Editor” och redigera filen “Footer” för ditt tema. Där klistrar du in kodsnutten på ett bra ställe, och väljer “Update file”.
Primelabs har en bra lista över samtliga Bloggtjänster i Sverige.
Mer bloggtjänster — Några av Sveriges bästa bloggtjänster är knuff.se, nyligen.se, intressant.se och bloggar.se. För att få med din blogg i dessa behöver du pinga nyligen.se (vilket du gör om du följt anvisningarna i denna guide). Dessutom behöver du tagga dina inlägg med relevanta taggar och länka till Bloggar.se. Mer information om hur du bäst gör det här finns på http://bloggar.se/hur/
Twingly — Twingly är en tjänst som används av många tidningar, bland annat DN, SvD och IDG.se. Den innebär att när du länkar till en artikel i Svenska Dagbladet, kommer ditt inlägg att dyka upp under “Läsarnas kommentarer”. Det är lätt att falla i Twingly-fällan (ökänt kallat “att Twingly-hora”) eftersom det oftast ger ganska stort utslag i besöksstatistiken att länka till en artikel. Personligen länkar jag endast till nyheter när jag har en kommentar som tillför något i form av konstruktiv debatt eller möjligen humor. Jag länkar aldrig bara för att tipsa om nyheten eller säga saker som “jag håller med”. Det devalverar värdet på min blogg, eftersom läsarna kommer att lära sig att “den där bloggen aldrig har några relevanta åsikter”. En annan sak man bör tänka på som bloggare, är att varje gång du länkar till sajter som använder Twingly så ger du av ditt “värde” till sajten. Det fungerar så här:
Google och andra sökmotorer sätter en viss rakning på en sajt. Hur de gör det skiljer sig, och vissa av bedömningskriterierna är kända, andra är hemliga. Till exempel är antalet sidor som länkar till en viss sajt viktiga. Ju fler sajter som länkar till din sajt, desto “viktigare” anser sökmotorerna att din sajt är. Länkar som går åt bägge håll (de länkar till dig, du länkar till dem) är lite mindre värda än unika länkar (de länkar till dig). I vanliga fall behöver du aldrig tänka på det här, du kommer aldrig förlora på att länka till andra. I fallet Twingly gör du det, eftersom de flesta tjänster som använder sig av det säger till sökmotorerna att länken till din blogg är “irrelevant”. Vad ska du då göra? Samma sak. Genom att i länken lägga till rel=“nofollow” (så att länken när du väljer HTML i redigerarfönstret ser ut så här: <a href="http://www.svd.se/länk-till-artikel" rel="nofollow">artikel i SvD</a>) ger du inte tidningarna högre status i sökmotorerna på din egen bekostnad. I övrigt kommer det här inte påverka något, du kommer fortfarande listas under “läsarkommentarer” hos tidningen.
Besöksstatistik — Det är lätt att falla i fällan att “många besökare” är detsamma som “framgångsrik blogg(are)”. Personligen tycker jag att en stamgäst på bloggen är värd tusentals engångsbesökare. Engångsbesökarna kommer oftast inte tillbaka, stamgästerna gör det. Stamgästerna är oftast också de som kommenterar, och jag tror att de flesta bloggare håller med om att en kommentar på ett inlägg är betydligt mer värt än ett par hundra anonyma läsare.
Länkar — Om du hittar något via en annan blogg är det kutym att du erkänner det genom att i inlägget skriva något i stil med “Den-och-den-bloggen tipsade om …” eller “Via: Tipsbloggen”. Genom att länka till andras inlägg som du tycker är viktiga, ger du också dessa inlägg mer vikt hos tjänster som Knuff.se och Bloggportalen.se. Det gör att fler kanske upptäcker (och länkar till) detta inlägg. Bloggande är interaktion, och om du ger länkar ut så kommer också fler att upptäcka din blogg.
När du vill lära dig mer …
Det finns några få ställen där du kan lära dig mer om bloggande i allmänhet:
Mickey J Barczyks bloggskola.
WordPress Blogguide
Bloggskolan
Bloggtidningen
Stöter du på problem med WordPress är det störst chans att få hjälp på WordPress egna forum, men då gäller engelska som språk.
Andra bloggares inlägg om wordpress, bloggskola, wordpress-guide
Jag insåg för ett tag sedan att det inte finns någon bra nybörjarguide till just Wordpress på svenska, så nu har jag skrivit en. Den gäller för nyaste versionen av Wordpress, och finns även i PDF-format.
Om denna guide
För att kunna ta till sig denna guide tror jag att du behöver ha ett litet hum ...
